27.09.2013 Views

Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se

Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se

Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

2. ETNICITET<br />

Etnicitet är ett under de <strong>se</strong>naste decennierna i kultur- och samhällsdebatten ofta använt<br />

begrepp. Det är därtill ett mångtydigt, komplext och svårutrett begrepp, som används synonymt<br />

med andra begrepp av ungefär samma beskaffenhet. Etnicitet handlar om att klassificera<br />

och benämna grupper av människor. På 1600-talet fanns inte begreppet, åtminstone inte som<br />

ord och inte i dess nutida betydel<strong>se</strong>.<br />

Under <strong>den</strong> ti<strong>den</strong> som <strong>den</strong> här boken handlar om fanns inte heller begreppen ”Finland”<br />

och ”Sverige” på något sätt som liknar <strong>den</strong> självklara nutida användningen. Några dåtida goda<br />

likvärdiga begrepp finns inte heller. Den västra och <strong>den</strong> östra rikshalvan i ett och samma rike<br />

med huvudsta<strong>den</strong> Stockholm belägen ungefär mitt i kan hjälpligt duga som en beskrivning. Jag<br />

kommer i alla fall att skriva ”Sverige” och ”Finland” emellanåt i fortsättningen, för enkelhetens<br />

skull. Också adjektiven ”finsk” och ”svensk” hade andra betydel<strong>se</strong>r då än <strong>se</strong>nare.<br />

”Finsk” avsåg alla människor födda i Finland oberoende av släkt- och språktillhörighet,<br />

således också svensktalande människor. Finlands<strong>svenska</strong>r fanns inte som en utpekad grupp.<br />

Alla benämndes ”finnar” (Rask 1999:18-21).<br />

2.1. Att klassificera människor<br />

Människor uppfattar sig själv och andra som hörande till grupper. Kön, ålder, klass och ras har<br />

varit och är vanliga indelningsgrunder (Blom 1994), liksom etnicitet. Sedan 1970-talet (Barth<br />

1969) har kulturantropologin <strong>se</strong>tt på etnicitet som samhandling mellan grupper av människor.<br />

En etnisk grupp uppfattar sig själv som ”vi” till skillnad från ”de andra”, eller blir av andra<br />

särskild som ”de andra”. Underlaget för särskiljandet kan vara språk, religion, historieuppfattning<br />

eller kulturella traditioner, eller något helt annat (Jones 1997:xiii).<br />

Etnicitet synes vara något allmänmänskligt. Frågan är snarast, om det alltid har varit<br />

så, och på vad sätt etnicitet är knuten till individer och grupper. Den dominerande uppfattningen<br />

inom kulturantropologin i dag är att en grupp människor, eller en isolerad grupp människor,<br />

har ingen etnicitet av intres<strong>se</strong>. Etnicitet är konfrontationen, konflikt eller icke-konflikt,<br />

mellan två eller flera grupper av människor. I mötet med andra grupper skapas klassificeringarna<br />

”vi” och ”de andra” (Jones 1997). Därmed är etnicitet något situationsbestämt,<br />

något i tid och rum föränderligt. Etniciteten är föränderlig hos både hela grupper och hos individer.<br />

Alternativet är att <strong>se</strong> etnicitet som en ursprunglig, djupt rotad känsla hos individer, som<br />

alla tillhör samma etniska grupp, närmast som något medfött (Jones 1994:65):<br />

12

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!