Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
och inbördes ansvar för till deras tre torp knutna förpliktel<strong>se</strong>r och skulder.<br />
Huruvida begreppen ”utvidgad familj” och ”flergenerationersfamilj” är adekvata för att<br />
beskrivna situationen är tveksamt. Alla de inblandade männen bodde inte på samma torp, i<br />
samma bostadshus, med sina hustrur och barn. I vissa av<strong>se</strong>en<strong>den</strong>, till exempel arbetsgemenskapen<br />
och det gemensamma ekonomiska ansvaret, utgjorde de ett hushåll, i andra av<strong>se</strong>ende var<br />
det inte så, till exempel boendet.<br />
Senast med Henrik Larssons död 1697 kan det inte längre följas att samtliga manliga<br />
finnar eller finnättlingar på Väderbacken utgjorde en samarbetande grupp ba<strong>se</strong>rad på nära<br />
släktskap. Efter de första generationerna, <strong>se</strong>nast från 1700-talets början, var finnättlingarna på<br />
Väderbacken organi<strong>se</strong>rade i kärnfamiljer i torp med en variation endast bestämd av generationsväxlingarna.<br />
Detta gällde för hushållen, som fanns vid 1820 års kartläggning för<br />
storskiftet. I Smass, det gamla Finnefog<strong>den</strong>s, och Myggs bodde Jan Sigfridsson respektive Jan<br />
Andersson med hustrur och vars en dotter. På det aktuella uppslaget i kyrkboken har prästen i<br />
Husby socken skrivit ytterligare fyra personer under Jan Sigfridssons hushåll med oklara<br />
benämningar och rubriker, två pigor och två drängar. En av drängarna är också angiven som<br />
”svarfvare”. Har var gift med en av pigorna. Antagligen fanns det både piga och dräng i Jan<br />
Sigfridssons torp. Möjligen bodde en arbetare med hustru i ett eget torp eller i en stuga. Minst<br />
ett, kanske två, av de fyra torpen stod obebott.<br />
Den detaljerade kartläggningen 1867 anger tre gårdsplat<strong>se</strong>r på Väderbacken. Här<br />
bodde sammanlagt <strong>se</strong>x kärnfamiljer och en vuxen bror till en av familjefäderna. Det var en<br />
rättare och fem dagkarlar. Gissningsvis bebodde rättaren ett torp och brukade samtliga åkrar<br />
och ängar, medan dagkarlarna arbetade åt Klosters bruk med skogshuggning, kolning och<br />
foror. Tre decennier <strong>se</strong>nare var hela byn obebodd. Det fanns bara en fäbod.<br />
5.5. Husgrunder<br />
Både Svartviken och Väderbacken ligger i dag i skog, som nås på smala körvägar som följer<br />
samma sträckningar som på de gamla kartorna. Nära Svartviken finns några sommarstugor,<br />
och går<strong>den</strong> på södra sidan av viken har ännu karaktären av ett gårdstun. Där hålls årligen<br />
midsommargudstjänst med barndop. Arrendatorsgår<strong>den</strong> på Väderbacken från 1920-talet står<br />
ännu kvar som jaktstuga åt Korsnäsbolagets arbetare och tjänstemän. Eljest är båda plat<strong>se</strong>rna<br />
i övrigt kulturminnen med nummer i Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister. I terrängen<br />
är de husgrunder och allehanda andra lämningar.<br />
Kartorna över kulturminnena fångar sin egen verklighet, där kyrkböckernas rader och<br />
kolumner och lantmätarnas kartor fångar två andra verkligheter. Torpen hade stugor som<br />
människorna bodde i, och de hade lagårdar, stall, härbren, uthus och smedjor. Allt detta är i dag<br />
husgrunder, källargropar, eldpallar och andra lämningar. Somt finns kvar och somt är borta.<br />
Det som finns kvar är <strong>den</strong> samlade mäng<strong>den</strong> av lämningarna efter vad som har kommit och<br />
83
Change language