Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
annan bild utläsas (kap. 4.2). Enligt <strong>den</strong>na fanns kontinuerligt från ungefär 1750 två hushåll i<br />
Svartviken.<br />
Efter Elisabeth Jansdotter bodde yngsta dottern Anna Danielsson (1736-1805) och<br />
styvsonen Hans Hansson (1724-1789), båda gifta och med familj, i Svartviken. Två barn och<br />
ett barnbarn till dessa båda bodde likaså med familjer i Svartviken. Omkring 1810 flyttade alla<br />
dessa bort utom en sannolikt ensam änka, som flyttade 1817. Därefter finns ingen bokförd<br />
under Svartviken förrän 1847, då egendomen, som vid <strong>den</strong> ti<strong>den</strong> bestod av en gård på södra<br />
sidan av viken, köptes av Anders Bäck (f. 1802). Han hade tidigare varit smed vid Engelsfors<br />
bruk i Husby. Hustrun hette Anna Cajsa Björk (f. 1790) och var från Ore socken. Det är en<br />
yngre släkting till dem, som i kapitel 1.1 inleder <strong>den</strong> här boken.<br />
Från 1830- och 1840-talen, <strong>den</strong> sista från 1846, finns ett antal skogskartor. På dessa<br />
finns endast utsatta fäbodar på båda sidorna om Svartviken, dock ej med tecken för hus eller<br />
bebyggel<strong>se</strong> eller andra upplysande detaljer. Ett köpebrev från 1833 i Stora Skedvi sockens<br />
lagfartsbok 1828-1836 nämner ”alla på egendomen stående hus”, utan att det framgår vad<br />
slags hus som av<strong>se</strong>s och var de stod.<br />
En köpehandling från 1841 i Stora Skedvi sockens lagfartsbok 1837-1849 är däremot<br />
utförlig: ”... fastighet i Svartviken ... med derå befintlige uppodlingar samt <strong>den</strong> s.k. Slogmyran<br />
jemte betesmark, hagar, hus, fiskeställen, qvarn och qvarneställe ...”. Detta köpet jämte några<br />
till fick lagfarter 1864. Det framgår av beskrivningen, att egendomen låg på södra sidan av<br />
viken. Egendomen bör motsvara <strong>den</strong> eller de fastigheter, som frånflyttades tidigare på 1800talet<br />
och som 1847 hade stått utan mantalsbokförda invånare i 30-35 år. Vid frånflyttningen bör<br />
hela bebyggel<strong>se</strong>n ha funnits på södra sidan av viken, där <strong>den</strong> finns ännu i dag (S. Carlsson<br />
1972:37; Hyenstrand 1972:125).<br />
Det hela är inte helt klart, men slutsat<strong>se</strong>n ligger nära till hands, att torpet Svartviken på<br />
norra sidan av viken på sockenkartan från 1730 före 1810 hade flyttats över till södra sidan av<br />
viken. Flyttningen kan ha ägt rum redan vid generationsskiftet efter Kerstin Andersdotter på<br />
1730-talet eller vid något <strong>se</strong>nare tillfälle. Närmast till hands ligger ti<strong>den</strong> för etableringen av<br />
Mats Perssons hushåll på 1760-talet. Det blev då återigen två hushåll i Svartviken, Mats<br />
Perssons och svågern Hans Hanssons. Den <strong>se</strong>nare hade gift sig 1750. På 1760-talet fanns tre<br />
gifta par ur två generationer i Svartviken.<br />
Varken kartorna eller andra källor anger med säkerhet, när det sista torpet på norra<br />
sidan av viken frånflyttades. Det bör ha varit någon gång i tidsperio<strong>den</strong> 1760-1800.<br />
Egendomen på södra sidan brukades efter 1847 av bofasta ägare, efter 1916 av arrendatorer<br />
under kommunen, fram till 1951. Ägorna brukades av en bonde i Nyberget ytterligare några<br />
år. På slutet av 1950-talet granplanterades åkrarna. Då stod ännu en lada kvar på norra sidan.<br />
Numera besås endast några små fält på norra sidan med viltfoder, på södra sidan brukas ingenting.<br />
Av går<strong>den</strong> finns ännu ett portlider och ett härbre kvar på tunet, som används för sommargudstjänster<br />
och andra sammankomster.<br />
På generalstabskartan från 1894-1895 finns en stuga på norra sidan av viken, som ännu<br />
71
Change language