Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
De skogsfinska torparnas nedsättningsbrev skulle vara undertecknade av kungen, <strong>se</strong>nare av en<br />
kunglig tjänsteman. Hertig Karl, <strong>den</strong> blivande Karl IX, undertecknade på oklara juridiska<br />
grunder nedsättningsbrev i travar. Breven innebar ett tillstånd att anlägga ett torp och inget<br />
annat (Stenman 1998:50-52). Torparna fick ett antal skattefria år av kronan. Sex år var vanligt,<br />
nio kunde förekomma, och torparna på Väderbacken fick enligt deras brev sju år. Det var en<br />
vanlig missuppfattning bland skogsfinnarna, att deras brev gav dem äganderätten till torpen<br />
och marker och skogar runtomkring. Det är det i <strong>den</strong> skogsfinska litteraturen också (t.ex.<br />
Ryngebo 1999:37).<br />
Under de skattefria åren skulle torparna uppföra byggnader, anlägga åkrar och stänga<br />
gärdsgård. Om investeringarna bedömdes som tillräckligt omfattande i en besiktning blev torpen<br />
skattlagda genom beslut på tinget (Stenman 1998:48-49). Riktigt hur skattläggningen gick<br />
till och vad <strong>den</strong> äganderättsligt innebar är inte helt lätt att utreda. Variationen inom landet i<br />
tillämpningen av lite dunkla rättsregler var stor (1998:52-57).<br />
För torparna på Väderbacken resulterade nedsättningen och skattläggningen i ett århundrade<br />
av proces<strong>se</strong>r (Tigerstedt 1957:405-410). Det är bakgrun<strong>den</strong> till det relativt goda<br />
skrifthistoriska källäget kring Väderbacken. Bokhållaren Bengt Persson på Hinshyttan, som<br />
var <strong>den</strong> andra parten i proces<strong>se</strong>n under några decennier, har efterlämnat omfattande anteckningar<br />
om förhållan<strong>den</strong>a kring nedsättningen och decennierna närmast därefter. Det är vis<strong>se</strong>rligen<br />
partsinlagor, men då de någon gång kan jämföras med anteckningar av kyrkans och kronans<br />
skrivare i deras byråkrati ger de ett tillförlitligt intryck, åtminstone i vad som inte är<br />
uppenbarligen ojjande formuleringar.<br />
Bengt Perssons ”Een sanferdigh Deducation om Wäderbacketorpens beskaffenhet”<br />
innehåller hänvisningar till två handlingar, som handlar om torpens äldre tid:<br />
A:o 1619 då min sal. moder återkom ifrån Rumbolandet samman wigder med min<br />
sal. fader, då begynte sal. fader taga i acht gård<strong>se</strong>ns rätt, och igenom lagh och rätt<br />
bekom bådhe härads- så wäl som lagmans domar på B:te torp att dee liggia på gård<strong>se</strong>ns<br />
mark och uthwägar, och därföre höra honom och hans arfwingar till; hafwer<br />
altså för sin gamble Cronan bewiste krigstienst blifwit benådad med lifstijds frihet<br />
på samma torp, och [...]<br />
A:o 1670 Aug. 18: Kongl. Kammar Archivi Insp. wälb:de Per Perssons Attest utwijsar:<br />
- att finnar på Wäderbacken A:o 1619 först äre i Cronans handlingar beräknade,<br />
[...]<br />
Året 1619 var tydligen viktigt för finnarna på Väderbacken. Någon form av rättslig reglering<br />
av ägandet av torpen ägde rum. Det torde vara kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>rna av detta som kan utläsas ur en<br />
annan handling, som Bengt Persson hänvisade till:<br />
124
Change language