Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
med sockenkartan från 1725.<br />
Sockenkartan från 1725 finns bevarad i en reviderad upplaga från 1730 (fig. 3). Den<br />
synes vara ritad med hygglig noggrannhet. Torp och fäbodar är betecknade med likadana svarta<br />
punkter. För en del är namn utsatta.<br />
Norr om viken i Stora Lönnvattnet står ”Suartwyke fäbodar”, och vid utloppet för<br />
bäcken längst in i viken står ”Suartswyksbro”. På norra sidan av viken finns också det enda<br />
ordet ”Torp”. Det står ungefär på plat<strong>se</strong>n för det östra hustecknet på <strong>den</strong> geometriska kartan från<br />
1647. Gissningsvis är det Simon finnes torp. På södra sidan av viken finns ett flertal fäbodar.<br />
Det fanns rimligtvis endast ett torp ungefär 1725-1730. I detta bodde då Kerstin Andersdotter<br />
som änka tillsammans med en eller flera av döttrarna. Äldsta dottern Elisabeth<br />
Jansdotter (1695-1768) gifte sig 1735, och hennes första dotter av fyra, jämte en styvson, föddes<br />
1729. Familjen bodde i Svartviken från ungefär ti<strong>den</strong> för giftermålet, gissningsvis i Kerstin<br />
Andersdotters torp. Mormor dog 1732.<br />
Av de två ursprungliga torpen försvann således ett före 1720-talet. Syskonen, barnen<br />
till Simon finne, som bildade <strong>den</strong> andra generationen dog under ti<strong>den</strong> 1660-1700. I ett av torpen<br />
kom tydligen ingen efterföljare.<br />
Det finns fäbodförteckningar för Stora Skedvi socken från 1664, 1695, 1701 och 1762<br />
(Hyenstrand 1972). I samtliga anges att fäbodar fanns vid Svartviken. Den i<strong>den</strong>tiska formuleringen<br />
i samtliga förteckningarna anger egentligen bara ett fäbodställe. Skrivarna tycks i ett<br />
århundrade ha skrivit av närmaste föregångare. Av kartorna att döma rörde det sig om ett<br />
varierande antal fäbodar och hötäkter på båda sidorna om viken. Det framgår inte, om det<br />
fanns lador, bodar eller andra byggnader. Rimligtvis gjorde det så.<br />
Fäbodar och täkter fanns redan 1647 enligt <strong>den</strong> geometriska jordeboken. En täkt anges<br />
där vara nyligen svedjad. De andra var gissningsvis äldre. Det går inte att i dag säga hur mycket<br />
äldre.<br />
I byn Nyberget en mil söder om Svartviken finns en gård, som heter Fäbo. Dess ålder<br />
är också okänd, förutom att <strong>den</strong> är nämnd första gången 1608. På <strong>den</strong> geometriska kartan över<br />
byn från 1647 har flera av gårdarna namn på -bod. Det är en frestande tanke, att byn först varit<br />
bodland och <strong>se</strong>dan etablerats som en åretruntbebodd by i samband med öppnandet av silvergruvan<br />
i byn. Detta ägde möjligen rum på 1400-talet. Förloppet kan, dock med osäker kronologi,<br />
följas i pollendiagram från sjöarna i byn (Welinder 1992b:89-93).<br />
Det finns inget bestämt skäl till att Svartviken skulle ha tagits upp som ett bodland<br />
vä<strong>se</strong>ntligen <strong>se</strong>nare än Nyberget, men saken är inte möjlig att diskutera utifrån de tillgängliga<br />
källorna.<br />
Svartviken bestod således under ti<strong>den</strong> ungefär 1620-1730 av först två, <strong>se</strong>dan eventuellt<br />
bara ett torp. Dessa eller det låg på norra sidan av viken med namnet Svartviken, och samma<br />
namn användes i <strong>den</strong> svenskspråkiga byråkratin för torpen. Efter 1730 finns ingen karta förrän<br />
<strong>den</strong> äldsta skogskartan från 1806. På <strong>den</strong>na kartan finns endast texten ”Fäboställen” som förklaring<br />
till innehållet i ägofigurerna på båda sidorna av viken. Ur kyrkobokföringen kan en<br />
70
Change language