Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Under loppet av 1600-talet växte en es<strong>se</strong>ntialistisk syn på olika grupper av människor<br />
fram i intellektuella kretsar i Sverige. Samuel von Pufendorfs bok gav slagkraftiga formuleringar<br />
åt tänkandet. Med min konstruktivistiska syn på etnicitet har jag försökt att framställa<br />
hur detta innebar början på försvinnandet av det tidiga 1600-talets pragmatiska syn på mångfal<strong>den</strong><br />
av olika människor inom ett och samma rike, till förmån för 1800-talets ideal av att alla<br />
människor inom en och samma stat skulle tillhöra samma folk med samma språk och historiska<br />
ursprung.<br />
Skogsfinne var man i förhållandet till det att vara svensk, och tvärt om. Relationen har<br />
förändrats genom århunda<strong>den</strong>a.<br />
8.3. Landskap som etnicitet<br />
Det skogsfinska landskapet i de norra delarna av Stora Skedvi och Husby är tre olika landskap<br />
efter varandra. De hänger mer eller mindre, mest det <strong>se</strong>nare, samman med <strong>den</strong> föränderliga<br />
relationen mellan finnar och <strong>svenska</strong>r:<br />
(1) Nedsättningens landskap<br />
I <strong>den</strong> mån det alls är känt tillkom de skogsfinska torpen i området under ti<strong>den</strong> 1605-1625.<br />
Endast till Väderbacken är genom nedsättningsbrevet knutet ett rimligt precist årtal. För Lottbo<br />
och Svartviken finns ungefärliga uppgifter i <strong>den</strong> geometriska kartans text, och Östansjö står i<br />
tiondeläng<strong>den</strong> för 1619, vilket anger att torpet var äldre än så. Detsamma gäller Stenverken<br />
och året 1623. Övriga skogsfinska torp är belagda med årtal omkring 1630 eller <strong>se</strong>nare. Deras<br />
ålder är därutöver okänd.<br />
De första skogsfinnarna på Väderbacken byggde pörten liksom i östra Finlands<br />
skogstrakter. Kanske hade de haft pörten också där, innan de kom på tanken att flytta över<br />
Bottenhavet. Det kan också staplas argument för att dessa skogsfinnarna fällde och brände<br />
rågsvedjor, med eller utan huuhta-tekniken.<br />
Åren omkring 1610, okänt hur länge därefter, förefaller det som om det fanns torp och<br />
ett landskap som mera liknade boställen i skogstrakterna i det inre av Finland än skogstorp i<br />
de mellan<strong>svenska</strong> skogarna.<br />
(2) De skattlagda torpens landskap<br />
Enligt gällande lagar och bestämmel<strong>se</strong>r skulle nyanlagda skogstorp skattläggas efter 5-7 år. Så<br />
skedde med torpen på Väderbacken 1619, <strong>se</strong>nast samma år också med Östansjö, och med<br />
Stenverken 1623. För övriga torp är skattläggningsåren obekanta.<br />
Skattläggningen förutsatte en inspektion, som skulle bekräfta att det på torpet fanns<br />
167
Change language