Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se

stadier av regeneration. På den tiden fälldes och svedjades det för rovland. Kanske förekom
också andra slags svedjor, eftersom allt svedjande utom rovsvedjor förbjöds av tinget 1678.
Fråga är hur 1678 års kartbild hade vuxit fram ur den gammelskog som fanns i området,
då de fyra finska hushållen upptog sina torp 1608 där, ”seendes [...] der uppå att skogen
på den tracten war tiockast, af den orsak att min sal. morfader, som af skogen sig ej fööda
behöfde, hafwer de pespart” som bokhållare Bengt Persson på Hinshyttan skrev samtidigt som
kartan ritades. Enligt domboken i Husby förekom rågsvedjande på 1630-talet, och det är rimligt
att det då hade varit en väsentlig del av skogsfinnarnas försörjning och landskapsomvandlande
verksamhet alltsedan nedsättningen 1608.
Den självklara vägen att gå vidare är sediment- och pollenanalys. Inmarkerna på Väderbacken
avgränsas av Kroktjärn och Kvarntjärn (fig. 5). Förutsättningarna för att se upptagandet
av torpen och etablerandet av det på 1678 års karta ritade kulturlandskapet borde vara
idealiska.
På sockenkartan från 1652 är Kroktjärn benämnd ”Gubbe Tjernarne” och Kvarntjärn
kallas ”Gubbe Tjärnen”. På sockenkartan från 1650, som är bevarad i en kopia från 1656, står
det ”Kroktiern” och ”[..]bbetiernan”. Namnen står olyckligt i skarven mellan två delar av kartan
och går inte riktigt att läsa. På ytterligare en 1650-talskarta, som dock förefaller vara en
avritning står ”Kocktiärnen”. Den närmast yngre karta från 1755 innehåller de två nutida namnen,
”Krok Kärn” och ”Qvarn Siön”. Det är en frestande tanke, att de dubbla namnen på 1600talet
återgår på att tjärnarna hade både svenska och finska namn. Efter hand stabiliserade sig
bruket av bara ett svenskt namn på vardera sjöarna. När kvarnen byggdes, som har gett namn
åt Kvarnsjön är inte bekant. Den är inte med i kvarnförteckningen från 1664 (Carlsson &
Hyenstrand 1972:146).
För ögonblicket är det snarast bottnarna av tjärnarna som är intressanta. Jag valde en
borrkärna från norra delen av Kroktjärn för sediment- och pollenanalyser. Risken för att
Kvarnsjöns bottensediment skulle vara störda av dammbyggen, kvarnen och genomströmmande
vatten bedömdes vara större än för Kroktjärn, som inte har något tillflöde i hela den
norra delen närmast torpen. Kvarnsjön har också mera grunda stränder i norr med kärr och
vassbälten mot inmarken på Väderbacken. Bottensedimenten i Kroktjärn borde visa en mera
ostörd bild av vad som har följt med ytavrinnande vatten från inmarkerna ut i tjärnen.
Den översta halvmetern bottensediment i Kroktjärn omfattar tiden från i dag och tillbaka
till någon gång i mitten eller slutet av medeltiden. Det finns inga bra och samtidigt lättanvända
dateringsmetoder att använda för pollendiagram i så unga sediment, där önskemålet
om dateringsnoggrannhet handlar om årtionden snarare än århundraden. Jag skall bygga mitt
resonemang kring pollendiagrammet på en uppskattning av sedimentationshastigheten utifrån
de historiskt kända årtalen, vilket innehåller ett uppenbart moment av cirkelslut.
Det är trivialt att det allra översta bottensedimentet på djupet 0 cm i diagrammet är från
1990-talet. Därutöver är årtalet 1608 intressant i sammanhanget. Då anlades enligt det bevarade
nedsättningsbrevet och den på 1670-talet nedtecknade traditionen de skogsfinska torpen
113