Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Det är emellertid inte oproblematiskt att säga att träkolet visar hur skogen och växtligheten såg<br />
ut vid ti<strong>den</strong> för anläggandet av de finska torpen kring 1620-1625. Träkolet tyder emellertid på<br />
att det ägde rum i ett område som redan var omskapat från gammelskog till skog präglad av<br />
skogsbete från fäbodar.<br />
Träkolet under röjningsrö<strong>se</strong>na vid Svartviken kan jämföras med det under ett röjningsrö<strong>se</strong><br />
vid Finnbacka i Rättvik i Dalarna. Den byns dokumentariskt kända historia började<br />
med att skogsfinnar anlade torp på samma sätt som vid Svartviken och Väderbacken tidigt på<br />
1600-talet (Forsslund 1922:105-111; Lindström 1981). Ett röjningsrö<strong>se</strong> ett stycke utanför byn<br />
är undersökt. Det ligger i ett område med några tiotal rö<strong>se</strong>n, som kallas Puttilagravarna.<br />
Namnet är bildat efter namnet Puttilarönningen, som finns i närheten på skifteskartan över<br />
Finnbacka från 1828. Röjningsrö<strong>se</strong>området finns däremot inte på kartan. Det är äldre än så,<br />
och hade gått ur bruk som åkermark vid ti<strong>den</strong> för skiftet. En frestande tanke är att det stenröjda<br />
området är en svedja från <strong>den</strong> finska ti<strong>den</strong>, som med ti<strong>den</strong> blev permanent åker.<br />
Praktiskt taget allt träkol i och under röjningsrö<strong>se</strong>t bland Puttilagravarna är gran. Bland<br />
över hundratalet bestämda bitar av gran finns två bitar av vardera en och lingon, eller något<br />
besläktat ris (Dalarnas mu<strong>se</strong>ums arkiv, Rättvik fornl. 281). Det är detta resultatet som är det<br />
förväntade vid klassiskt huuhta-svedjande i granskog. Ungefär samma artsammansättning<br />
visar också träkolet från Kyrksve<strong>den</strong> invid Väderbacken. Skillna<strong>den</strong> i artsammansättning mot<br />
röjningskolet i rö<strong>se</strong>na vid Svartviken är uppenbar.<br />
Enligt 1647 års karta fanns fäbodar på flera håll runt Stora Lönnvattnet, till exempel<br />
tvärs över Svartviken. Fäbodförteckningen från 1664 upptar totalt 18 plat<strong>se</strong>r i Stora Skedvi<br />
socken. Av dessa låg över hälften vid stränderna av eller mycket nära Stora Lönnvattnet<br />
(Hyenstrand 1972:121-123). De finska torpen anlades i ett område, som bönderna på socknens<br />
gårdar var intres<strong>se</strong>rade av och räknade som sitt. Huruvida det redan fanns fäbovallar med<br />
byggnader på 1620-talet på norra sidan av Svartviken är egentligen en öppen fråga, men det<br />
mesta tyder på att Lars Henriksson bör ha anlagt sitt torp efter diskussion och överenskommel<strong>se</strong><br />
med bönderna. Kanske han till och med köpte rätten att anlägga torpet. Det var ett inte<br />
helt ovanligt förfarande (Stenman 1995:172, 1998:51).<br />
Det är notabelt att det inte finns några domboksanteckningar om tvister mellan finnar<br />
och <strong>svenska</strong>r kring torpen och markutnyttjandet med av<strong>se</strong>ende på Svartviken. Finnarna drog<br />
däremot en del inbördes stridigheter inför tinget. Roten till problemen tycks ha varit det förhållandet<br />
att Lars Henriksson anlade ett torp men aldrig bodde där själv. Det finns således inga<br />
belagda proces<strong>se</strong>r om svedjande för varken tuvråg, rovor eller något annat kring Svartviken.<br />
Lantmätaren, som ritade <strong>den</strong> geometriska kartan för jordeboken 1647, var bara intres<strong>se</strong>rad av<br />
inmarken, varför inte heller hans karta har något att säga om svedjor.<br />
Det är således en öppen fråga om torparna på Svartviken bedrev svedjebruk. Klart är<br />
dock att de 1647 hade åkrar i inmarken. De värderades dock till mindre är en tunna spannmål<br />
vardera. Torpens hushåll hade sin försörjning på annat sätt. Vad som syns på kartan och i dess<br />
text är ängar och hö. Nära Svartviken finns också omfattande myrar. Två av dem bär fort-<br />
129