Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Den kyrkliga bokföringen kan genom detta sättet att ordna människorna egentligen inte<br />
säga hur familjerna och hushållen såg ut. Källorna tillåter sällan en förståel<strong>se</strong> av om fler än två<br />
generationer bildade en och samma familj eller om flera gifta eller ogifta syskon bildade ett<br />
hushåll. Kyrkobokföringen tillåter inte återskapandet av utvidgade familjer, i <strong>den</strong> mån sådana<br />
fanns ute i gårdarna och byarna. I 1600-talets bokföring är det ofta nog svårt att få syn på något<br />
annat än de manliga överhuvu<strong>den</strong>a i familjer som framstår som kärnfamiljer.<br />
Prästernas normer för sin bokföring av fåren i församlingarna präglar forskningen om<br />
de inflyttade finnarna. I böcker som ”Svedjerök” (Norén 1985) och i de flesta berättel<strong>se</strong>rna om<br />
skogsfinnarna är det en underförstådd förutsättning av finnarna bodde kärnfamiljevis i torp. I<br />
boken om svartnäsfinnarna (Almegård 1993) är detta övertydligt. Nils Almegårds föregångare<br />
som kyrkoherdar i Svärdsjö präglar hans bok. Hans skogsfinnar är prästernas finnar, deras<br />
byråkratiska konstruktioner.<br />
Utvidgade familjer var vanliga i Finland under 1500- och 1600-talen. Beräkningar för<br />
olika delar av Finland pekar mot 20-30 % av alla familjer. Vanligast var utvidgade familjer som<br />
bestod av två kärnfamiljer, vanligen med bröder som <strong>den</strong> gemensamma länken. I delar av<br />
Finland, särskilt österut, var utvidgade familjer vanliga ännu i början av 1800-talet. I Parikkala<br />
utgjorde de 34 % på 1820-talet. Ilmar Talve (1997:170-172) summerar att (1997:172):<br />
The extended family was thus an institution firmly rooted in time and place. The<br />
common <strong>den</strong>ominator was in most ca<strong>se</strong>s an occupation demanding a vast amount of<br />
labour, such as slash-and-burn cultivation in Karelia and Kainuu, stock raising and<br />
tar burning in Ostrobothnia, and later logging and other subsidary occupations. For<br />
this reason the decline of the extended family coincided with the fundamental<br />
changes taking place in the economy in the latter half of the 19th century.<br />
I belysning av dessa uppgifterna och Ilmar Talves förklaring till dem skulle det ligga nära till<br />
hands att utvidgade familjer var vanliga bland skogsfinnarna i Sverige på 1600-talet. Bröderna<br />
Henriksson på Väderbacken på 1610-talet kommer i tankarna, liksom bröderna Simonsson i<br />
Svartviken några decennier <strong>se</strong>nare. Ilmar Talve (1997) har inget att skriva om större släktba<strong>se</strong>rade<br />
grupper av människor.<br />
För just Savolax och Tavastland, som är de vanligen utpekade utflyttningsområ<strong>den</strong>a för<br />
flertalet skogsfinnar i Sverige tidigt på 1600-talet, uppger Ilmar Talve att utvidgade familjer<br />
utgjorde bara 5 % av alla familjerna på slutet av 1600-talet (1997:172). Detta motsäger på ett<br />
överraskande sätt resonemanget ovan. Eija Lähteenmäki har samma uppfattning beträffande<br />
Savolax, men hon uppger att det i just Rautalampi fanns storfamiljer (Lähteenmäki 1998:1).<br />
Hon refererar också i korta ordalag en diskussion om orsakerna till de utvidgade familjernas<br />
förekomst. Argumentationen handlar om de utvidgade familjernas förekomst i relation till<br />
krigs- och kristider med utskrivning av männen och till riskerna för långtgående delning av<br />
gårdarna, det vill säga hemmansklyvning, vid arvsskiften mellan flera syskon. Ilmar Talve<br />
64
Change language