Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
I de följande kapitlen skall jag göra ett försök att diskutera i hur många generationer<br />
som det fanns finnar i de norra skogstrakterna av Stora Skedvi och Husby. De byråkratiska<br />
handlingarna får bli vägledande. Det finns egentligen inga alternativ, men saken är mera<br />
sofistikerad än att bara leta efter människor med benämningen ”finne” efter namnet.<br />
Svartviken<br />
Den geometriska kartan över Svartviken från 1647 är en förträffligt entydig källa. I dess<br />
förklarande text står korta beskrivningar av ägor och personer knutna till ägorna. Vid<br />
Svartviken fanns slåttermarker tillhörande olika gårdar i Stora Skedvi och två torp. Torpen var<br />
inte skattlagda, men de två brukarna står med namn.<br />
Det första torpet beskrevs som ett ”Nybygd Torp för 30 åhr <strong>se</strong>dhan af mark och mo<br />
uprögdt.” Som brukare angavs ”Lars Hindricksson finne”. Det andra torpet beskrevs på liknande<br />
sätt som ”itt Tårp Nyligen af mark och moo uptaget för 25 åhr <strong>se</strong>dan.” Som brukare<br />
angavs ”Simon finne”.<br />
Lars Hindriksson är känd ur olika källor under ti<strong>den</strong> 1608-1647. Hans levnadstid är<br />
dock inte känd. Han var gift, men om hustrun är inget känt, inte ens hennes namn. Familjen<br />
synes uteslutande ha varit bosatt i Väderbacken. Lars Hindriksson var således bara innehavare<br />
av brukningsrätten till torpet i Svartviken och rimligtvis inte själv brukare på plat<strong>se</strong>n. Två<br />
söner är kända. De ene förekommer i handlingar från en tvist om ett torp i Svartviken 1650<br />
och 1652. Han benämndes då ”Lars i Wäderbacken” respektive ”Lars Larsson”. Tvisten gällde<br />
rimligtvis Lars Hindrikssons torp i Svartviken, vars ägareförhållan<strong>den</strong> således var oklara. Den<br />
andre sonen hette Henrik.<br />
Simon finnes fullständiga <strong>svenska</strong> namn var Simon Persson. Han levde 1604-1650.<br />
Eftersom han i mantalsläng<strong>den</strong> står som två personer var han rimligtvis gift. Om hustrun är<br />
inget känt. En person benämnd ”hustru Elin” dog i Svartviken 1651. Det kan vara Simon<br />
Perssons hustru. Fyra kända barn hette Olof (1631-1698), Anna (ca 1634-1661), Erik (ca 1640-<br />
1674) och Britta (belagd 1670). Olof var äldst, men i övrigt är barnens födel<strong>se</strong>ordning oklar.<br />
Simon Persson antecknades 1648 med tillägget ”utfattig”. Tio år tidigare råkade skrivarna<br />
anteckna honom under byn Nyberget, 10 km söder om Svartviken. Det är rimligtvis fel.<br />
Dessa båda finska hushållen skulle således ha upptagit torpen vid Svartviken ungefär<br />
1615-1620. Det är egentligen okänt om de var de första finnarna. Simon Perssons födel<strong>se</strong>år<br />
förefaller vara alltför <strong>se</strong>nt för att han skall ha upptagit ett eget torp redan ungefär 1620. Saken<br />
kan inte kontrolleras. Lars Hindriksson bosatte sig som vuxen på eget torp i Väderbacken<br />
1608. Att han upptog ett torp till ungefär 1615 är inte orimligt. Tidsskillna<strong>den</strong> motsvarar de<br />
skattefria åren för det första torpet. Frågan är vem som brukade hans torp vid Svartviken.<br />
Ytterligare fyra personer är i källorna knutna till Svartviken på <strong>den</strong> första generationens<br />
tid. Anna Eriksdotter (ca 1604-1677) blev änka <strong>se</strong>nast 1652. Hon gifte om sig 1654 med<br />
Erik Mårtensson (d. 1674) från Mörtarbo i Husby. Denne var gissningsvis son till Mårten finne<br />
41
Change language