Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Ägoslag<br />
Kartans täkter är i <strong>den</strong> beskrivande texten angivna som åkergär<strong>den</strong> och ängar. Därtill finns<br />
inhägnade betesmarker varav några anges vara hästhagar. Utanför gär<strong>den</strong>a finns svedjeland.<br />
Det framgår dock inte av kartan och dess text i vad mån någon av svedjorna var i bruk på 1670talet.<br />
Nedsättningsbrevet nämner också en äng utanför, ganska långt ifrån, inmarkerna. Om<br />
<strong>den</strong> ännu var i bruk är obekant.<br />
Bouppteckningen efter Henrik Larsson upptar ”24 spannlande i både åker och äng”.<br />
Det skulle tillsammans vara ungefär 6 ha.<br />
Också brukets räkenskaper nämner svedjor: ”Rogswe<strong>den</strong>”, ”Slogswe<strong>den</strong>”, ”Swe<strong>den</strong>”.<br />
Detta är platsbenämningar på ägor som tillhörde Hinshyttans bruk. I något fall är det klart att<br />
det bara var just en platsbenämning på 1670-talet: ”opskurit Rogen i Slogswe<strong>den</strong>”. Här hade<br />
ägan förändrat användning från slåttermark till rågåker. Andra gånger kan det vara mera oklart<br />
om namnet anger <strong>den</strong> aktuella användningen: ”halm som han bekom på Swe<strong>den</strong>”. Frågan<br />
huruvida svedjande förekom på 1670-talet får lämnas öppen. Det <strong>se</strong>naste citatet gäller för<br />
övrigt en av de <strong>svenska</strong> landbönderna.<br />
En äga på Hinshyttan kallades ”Roglandet”. Kanske odlades där råg i gödslad åker.<br />
Eljest är det tämligen obekant vad som odlades.<br />
Före 1670-talet hade svedjor anlagts av såväl de finska torparna, de <strong>svenska</strong> landbönderna<br />
som folket på bruket. Det tidigare citerade domstolsutslaget (kap. 6.2) tillät Henrik<br />
Larsson bara att svedja rovland från och med 1678.<br />
Husdjur<br />
Det ända slaget av husdjur, som syns i bruksräkenskaperna, är hästar. De torde ha betat i<br />
hästhagarna, och de var en förutsättning för <strong>den</strong> vindkörning som skulle utföras som skatt. Av<br />
detta kan ingen annan slutsats dras, än att skatteindrivarna och räkenskapsförarna var ointres<strong>se</strong>rade<br />
av alla kor, grisar, får, katter och andra husdjur utom hästarna.<br />
Bouppteckningen efter Lars Henriksson 1697 nämner däremot ett ”getfähus” och en ko<br />
till vardera två syskon. Antalet getter framgår inte, och det är inte helt klart att bouppteckningen<br />
nämner hela nötbesättningen.<br />
Grödor<br />
Vad som vuxit på Väderbacken och vad som vuxit på inmarkerna runt Hinshyttan kan inte alltid<br />
med säkerhet avgöras. Från torpen på Väderbacken levererades emellertid helt visst hö och<br />
rovor till brukets lador och bodar. Grödor som odlades på brukets ägor är råg, korn och lin.<br />
Strängt taget är de två sista bara angivna som utlämnade ur brukets förråd till landborna på<br />
Väderbacken, men rimligtvis kom de från brukets egna odlingar, liksom kålen i en tunna surkål.<br />
135
Change language