Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
att Margareta Larsdotter själv var finne. Hon går vis<strong>se</strong>rligen inte att med full säkerhet placera in<br />
i släkttavlorna men av födel<strong>se</strong>byn, byn där hon dog och födel<strong>se</strong>året att döma, så kan hennes farfar<br />
ha varit inflyttande finne. Möjligen var hon kusinbarn till Kerstin Andersdotter i kapitel 1.1,<br />
men då tog prästen vid pass 20 år fel på födel<strong>se</strong>året. Möjligen var hon faster, men då har prästen<br />
över huvudet taget inte efterlämnat något skrivet om hennes existens före dödsfallet.<br />
Inte heller när han skrev sin korta levnadsbeskrivning över Henrik Henriksson finne<br />
själv, satte prästen på pappret, att <strong>den</strong>ne var finne:<br />
Henrik Henriksson en gammal och ålderstigen man ifrån Mörtarbo, hwilken war<br />
född uti Ockelbo försambling och Fallåhs by åhr 1622; har här i Husby försambling<br />
warit boendes uti 42 åhr, i sin lefnad warit stilla och sachtmodig, blef död af ålderdomsswaghet<br />
jämte håll och sting när han lefwat 97 åhr.<br />
Gissningsvis var Henrik Henriksson inflyttare i andra generationen, född av finska föräldrar,<br />
som i sin tur var födda i Finland. Själv synes han ha varit medveten om och framhållit sitt<br />
finska ursprung i 97 år, till han dog i lunginflammation efter att på ålderdomen ha haft svag<br />
hälsa. Hans generation, varav de flesta dog redan på 1660-talet, var <strong>den</strong> sista som kon<strong>se</strong>kvent<br />
av <strong>den</strong> <strong>svenska</strong> byråkratin särskiljdes som finsk.<br />
Några av de byråkratisk händel<strong>se</strong>rna bryter det rekonstruerade mönstret. I sina räkenskaper<br />
för 1679 omnämnde Bengt Persson en av sina kontohavare som ”finnen Hindrich<br />
Larsson”. Henrik Larsson tillhörde <strong>den</strong> andra generationen finnar på Väderbacken. Han var<br />
son till en inflyttare. Anteckningen gjordes året efter det att Bengt Persson hade sammanställt<br />
<strong>den</strong> ovannämnda historiska sammanfattningen om finnarna på Väderbacken. Den rättsliga<br />
tvisten mellan Hinshyttans bruk och Henrik Larsson och hans söner pågick. I <strong>den</strong> situationen<br />
såg tydligen Bengt Persson finnarna på Väderbacken just som finnar. Han såg dem i en motsatsställning<br />
till sig själv och bruket. Det handlade om att finnarna hade kommit utifrån och<br />
gjort intrång på brukets rätt. Den rättsliga motsättningen aktuali<strong>se</strong>rade <strong>den</strong> etniska skillna<strong>den</strong><br />
för Bengt Persson under <strong>den</strong> tid då eljest tanken på att det fanns särskilda finnar var på väg att<br />
försvinna ur det byråkratiska språket. Detta nya språkbruket kan beläggas alltifrån 1660-talets<br />
mitt. Saken är problematisk och återkommer i kapitel 7.4 om ”Etnicitet som konflikt”.<br />
4.6. Från finskt till svenskt<br />
På Väderbacken byggdes de finska torpen 1608, och i Svartviken byggdes de 1615-1620 i <strong>den</strong><br />
mån de <strong>svenska</strong> kartritarna var riktigt underrättade. Redan på 1650- och 60-talen fungerade de<br />
båda byarna betraktade från en nutida utkikspunkt, det vill säga utifrån och ifrån långt avstånd<br />
i ti<strong>den</strong>, som <strong>svenska</strong> byar. De finska byborna var tvåspråkiga och gifte sig ofta nog med kvinnor<br />
och män från <strong>svenska</strong> byar både inom och utom socknen. Deras barn flyttade till andra,<br />
60
Change language