Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se

Hennes bo delades mellan tre barn, varav sonen Johan Göransson bodde på den gamla gården
Finnefogdens.
Efter Henrik Larsson hade Sara Henriksdotter, och efter henne dottern, ärvt stugan och
källaren. I 1763 års bouppteckning står bland femton byggnader tre skrivna som ”gl”, vilket
torde betyda ”gamla”:
Stuga utan mellantak och golv
Förlorat fähus
Källare med bod över
Ett sekel är ingen ålder för ett timmerhus, men det är kanske störst chans att det skall finnas
1600-talshus bland dessa tre i bouppteckningen, som i övrigt upptar byggnader av samma slag
som i bouppteckningen efter Henrik Larsson och därtill smedja och ängslador för både korn
och hö. Ett hus utan mellantak kunde vara en rökstuga. Det var inte regel att de hade sådant.
Saken får lämnas öppen. Tydligen var det dock på 1700-talet anmärkningsvärt att stugan saknade
brädgolv. Gissningsvis kan det ha gällt också för pörtet i 1697 års bouppteckning, fastän
det då inte var aktuellt att anteckna något självklart.
Det bebodda boningshuset var 1763 en ”vardagsstuga med mur och kammare med
förstuga, bord och bänkar, 2:ne nagelfasta sängar och en stocksäng i kammaren.”
Beskrivningen överensstämmer faktiskt med en av husgrunderna i fornlämning nr 235, vilket
är suggestivt men kanske inte mer än så.
I bouppteckningarna anas att den speciellt finska byggnadstraditionen kom till användning,
då de första torpen byggdes på Väderbacken på 1600-talet. Dessvärre kan de olika
skriftliga källorna och de kartlagda husgrunderna i terrängen inte passas samman. Det går med
andra ord inte att peka ut i vilka husgrundsgrupper som det rimligtvis finns eller har funnits
hus uppförda enligt den finska traditionen.
98