Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Det framstod som underförstått naturligt att torparna var halstarriga och svårhanterliga. De var<br />
ju finnar. I synnerhet deras talesman Henrik Larsson kunde utmärkas, och det kunde an<strong>se</strong>s<br />
begripligt att han var särskilt vrång, eftersom han var ”finnen Henrik Larsson”.<br />
En intill omöjlig fråga att besvara är, hur grannarna i Väderbacken såg på varandra. Var<br />
det vä<strong>se</strong>ntligt i det dagliga umgänget att några hade fäder och förfäder, som hade flyttat in ifrån<br />
Finland, medan andra inte hade det? Talade man om varandra som finnar och <strong>svenska</strong>r? Det<br />
finns faktiskt en skrivel<strong>se</strong> från 1674, som kan antyda något av stämningen i byn:<br />
Emedan som wij undertecknade Carl Carlsson och hindrik Joensson landbor på<br />
Wäderbacks Torpen, hafwa nyligt försport att Hus<strong>se</strong>by Sockn skall hafwa under<br />
dess Sochne sigill d. 3 nästförledne Januari utgifwit en wittnesskrift som skulle wij<br />
tillika med wår granne Hindrik Larsson hafwa af Sochnen begärt en Attest om<br />
Wäderbacks Torpens optagning Excolation och häfd, iembwäl att samma torp äre af<br />
wåra föräldrar och förfäder optagne, och wij således skola wara berörde Torps optagares<br />
bröstarfwingar, med mehra som der uthi infattat ähr, ty kunna wij sanningen<br />
till stykio intet förtiga, uthan här medh fulkombligen betyga, att samma Attest sigh<br />
på ingen sanning grundar, helt emedan som han af oss bägge aldrig ähr sökt, uthan<br />
oss aldeles okunnigh och owitterlig utgifwen, der till medh så ähre hwarken wij<br />
wåra föräldrar der på Wäderbacken födde, mycket mindre samma torp någonsin af<br />
oss eller dem optagne, [...].<br />
Gissningsvis hade <strong>den</strong>na skrivel<strong>se</strong>n varit i säck innan <strong>den</strong> kom i på<strong>se</strong>, och <strong>den</strong> kan därför vara<br />
svår att bedöma. Landborna, det vill säga arrendatorerna under Hinshyttan, visste naturligtvis<br />
att det fanns två slags torp på Väderbacken. Åtminstone i <strong>den</strong>na skrivel<strong>se</strong>n länkade de inte<br />
samman detta förhållandet med att det skulle finnas två slags människor. Skrivel<strong>se</strong>n betonar<br />
torpens historia och torparnas ägande - och arvsrätt, inte huruvida de är finnar eller inte.<br />
Möjligen är saken underförstådd.<br />
Henrik Larssons och hans söners röster går knappast att höra. De torde finnas någonstans<br />
bakom en odaterad och osignerad skrivel<strong>se</strong>, som torde vara en kopia, dock ofullständig,<br />
som redan på slutet av 1600-talet hamnade i Hinshyttans bruks arkivskåp. Skrivel<strong>se</strong>n synes<br />
vara en motskrift till Bengt Persssons historiska berättel<strong>se</strong> om torpen på Väderbacken. Under<br />
rubriken ”En Kort Relation om Torpe stället Wäderbakken” visar <strong>den</strong> hur de skogsfinska torparna<br />
hade blivit bedrägligt behandlade av brukspatronerna på Hinshyttan och i synnerhet av<br />
kapten Per Larsson. Skrivel<strong>se</strong>n nämner i tredje person ”finnarne” och ”de fattige finnar”. ”Ty<br />
drifwer dem nu Nö<strong>den</strong> ...” står det strax innan kopisten avbröt sitt arbete.<br />
Här är således torparna på Väderbacken uppdelade i finnar och, underförstått, ickefinnar,<br />
det vill säga <strong>svenska</strong>r. Om detta var de utpekade finnarnas eget synsätt eller <strong>den</strong> skrivandes<br />
är svårare att säga. Skrivel<strong>se</strong>n är sammanställd av någon med god kännedom om <strong>den</strong><br />
aktuella byråkratin och de aktuella omständigheterna. Antagligen är formuleringarna mera<br />
155
Change language