Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
del<strong>se</strong>r, som präster och skrivare förtvivlat försökte att fånga i en feltänkt värld och med otillräckliga<br />
medel. De följande kapitlen skall återge kartornas historia om Svartviken och<br />
Väderbacken och samtidigt försöka peka på hur människorna i det föregående kapitlet (kap. 4)<br />
var ordnade i torp. Resultatet blir en historia klädd i en tvåfaldig tvångströja. Den skall slutligen<br />
jämföras med vad som i dag finns av spår att kartlägga som kulturminnen ute i skog och<br />
mark (kap. 5.5).<br />
5.2. Svartviken<br />
Serien av kartor över Svartviken börjar med <strong>den</strong> geometriska jordeboken 1647, som själv<br />
anger att finntorpen då var 25-30 år gamla. Därefter är byn med på sockenkartor från andra<br />
halvan av 1600-talet och början av 1700-talet. Kartorna har en ten<strong>den</strong>s att vara avritningar av<br />
varandra, varför jag bara kommer att beskriva två av dem som ger ett originellt och meningsfullt<br />
intryck. Från 1800-talet finns noggranna skogskartor med många detaljer, dock inte byggnader,<br />
torp och gårdar. Generalstabskartan från 1890-talet kan i detta sammanhanget få bilda<br />
avslutningen på historien.<br />
Den äldsta bil<strong>den</strong> av Svartviken finns på <strong>den</strong> geometriska kartan från 1647 (fig. 2).<br />
Samtidigt fångar kartan tillkomsten av <strong>den</strong> äldsta helårsbosättningen på plat<strong>se</strong>n. Det är dock<br />
inte detsamma som de äldsta hu<strong>se</strong>n eller <strong>den</strong> äldsta verksamheten.<br />
Kartan visar <strong>se</strong>x ägofigurer på <strong>den</strong> norra sidan av viken och en på <strong>den</strong> södra sidan.<br />
Dessa ägor hade tillsammans <strong>se</strong>x namngivna ägare eller brukare, som eventuellt inte var ägare.<br />
På södra sidan låg en ”fäbowall”, som hörde till Tyskbo (nr 44). Den noterades för ett lass hö.<br />
På norra sidan låg norrifrån räknat:<br />
nr 48 En nyupptagen svedja (”Ny inlagder sued”), som hörde till Kvista. Den noterades<br />
för ett lass hö<br />
nr 47 En hårdvallstäkt för vilken ingen ägare eller brukare är angiven. Den noterades<br />
för fyra lass hö<br />
nr 46 Ett torp, som anges vara upptaget för 30 år <strong>se</strong>dan (”Nybygd Torp för 30 åhr<br />
<strong>se</strong>dhan af mark och mo uprögdt”). Som brukare angavs ”Lars Hindricksson<br />
finne”. Torpet var inte skattlagt och noterades för <strong>se</strong>x lass hö och 15/32 tunnor<br />
åker<br />
nr 45 Ett torp, som anges vara upptaget för 25 år <strong>se</strong>dan (”itt Tårp Nyligen af mark<br />
och moo uptaget för 25 åhr <strong>se</strong>dan”). Som brukare angavs ”Simon finne”.<br />
Torpet var inte skattlagt och noterades för åtta lass hö och 5/32 tunnor åker<br />
nr 49 En ”lijten fäbowall”, som hörde till Kökelsbo och noterades för ett lass hö<br />
nr 50 En ”fäbowall”, som hörde till Stocksbro och noterades för tre lass hö<br />
67