Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
tiv aktion. En av eller båda de andra två gårdarna hade redan tidigare gått de gamla finnsläkterna<br />
ur händerna. De två bröderna Larsson, som dog 1773, fick aldrig några släktingar som<br />
efterföljare i byn. Från 1780- och 90-talen finns ett par köpekontrakt på hemman eller hemmansdelar<br />
i Väderbacken bevarade. De kan av<strong>se</strong> bröderna Larssons ägor och vara de två på<br />
storskifteskartan som Klosters bruks och utombysfolkets markerade gårdarna.<br />
Det låter sig inte utan svårigheter rekonstruera hur 1750-talets gårdar i Väderbacken<br />
motsvarar 1820 års gårdar. Vart bokhållarens på Hinshyttans bruk, Bengt Persson, torp tog<br />
vägen låter sig inte heller utan svårigheter utredas. Kanske går det inte alls.<br />
Om man bara räknar antalet kartlagda torp med av diver<strong>se</strong> byråkratiska skäl nerskrivna<br />
ägare eller brukar, så fanns på Väderbacken 1678 fyra torp. Ett försvann före 1750-talet. På<br />
1810-talet fanns åter fyra torp som också kallades gårdar, varav tillkomsten av ett, går<strong>den</strong><br />
Myggs på 1780-talet, kan rekonstrueras. Det vore således tänkbart att det skulle gå att följa tre<br />
torp från 1600-talet, sannolikt då från 1608, till in på 1800-talet som längder av ägare, markeringar<br />
på kartor och som hushåll knutna till torpen. För Smass i Stora Skedvi, med det äldre<br />
namnet ”Finnefog<strong>den</strong>s”, låter detta sig göras. Torpen i husbydelen av byn är mera svåröverskådliga.<br />
Saken återkommer i de närmast följande två kapitlen (kap. 5.4 - 5.5).<br />
Vid mitten av 1800-talet hade Klosters bruk förvärvat hela Väderbacken. Bruket lät<br />
göra en kartläggning av byn 1867. Det blev en mycket detaljerad ekonomisk karta i stor skala.<br />
Den innehåller tre gårdsplat<strong>se</strong>r och därtill spridda ekonomibyggnader av olika slag. På plat<strong>se</strong>n<br />
för Smass finns utritat fyra byggnader. På plat<strong>se</strong>n för Myggs finns sju byggnader. På plat<strong>se</strong>n<br />
för <strong>den</strong> går<strong>den</strong> som delägdes av tre olika ägare vid storskiftet fanns bara en byggnad kvar.<br />
Slutligen hade på plat<strong>se</strong>n för <strong>den</strong> fjärde går<strong>den</strong> både rivits och tillkommit många byggnader.<br />
Bland annat fanns i närheten ett stort kolupplag.<br />
Förändringarna mellan 1820 och 1867 års kartor hade varit stora. Klosters bruk hade<br />
kommit att prägla byn, i vilken det vid ti<strong>den</strong> för <strong>den</strong> <strong>se</strong>nare kartläggningen bodde bara arrendatorer<br />
och arbetsfolk som kom och gick efter årstider och konjunkturer.<br />
Åren 1893-1920 saknades fastboende brukare av åkrarna och ängarna. På generalstabskartan<br />
från 1894-1895 finns däremot en fäbod, som också är ihågkommen av berättare i<br />
trakten. Möjligen hade någon av de gamla gårdarna blivit fäbod. Den är inte med i 1916 års<br />
fäbodförteckning (Olofsson 1984:32-33), men det berättas i Arkhyttan hur de såg korna och<br />
getterna på några av byns gårdar på 1920-talet gå till Väderbacken. Under mellankrigsti<strong>den</strong><br />
brukades <strong>den</strong> sista går<strong>den</strong> av arrendatorn Sundberg något decennium. Hans hus är i dag jaktstuga<br />
åt Korsnäs AB:s jaktklubb (Olofsson 1990:14).<br />
5.4. Hushåll<br />
De två begrepp, som <strong>den</strong> <strong>svenska</strong> <strong>maktstaten</strong>s byråkrati använde för att skapa överblickbar<br />
ordning i sin befolkning och i sina beskattningsbara resur<strong>se</strong>r var ”kärnfamiljer” och ”gårdar”<br />
76
Change language