Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Tabell 12b. Kyrksve<strong>den</strong>. Pollendiagrammets innehåll av kulturlandskapsväxter.<br />
Zon<br />
14<br />
12<br />
10<br />
8<br />
Gram.<br />
5<br />
5<br />
1<br />
Apophyter<br />
1<br />
1<br />
2<br />
Antal<br />
örttax.<br />
13<br />
9<br />
6<br />
10<br />
Övr.<br />
cereal.<br />
6<br />
1<br />
Plant.<br />
lanc.<br />
1<br />
Plant.<br />
major<br />
1<br />
Gram. (= Gramineae) = antalet pollenkorn; Apophyter = antalet pollenkorn av Plantago<br />
lanceolata, Pl. major; Secale, övr. cereal. (=övriga cerealia-typ (= Hordeum, Triticum-typ,<br />
cerealia-typ)), Plant. lanc. (= Plantago lanceolata), Plant. maj. (= Plantago major), Rum.<br />
acet. (= Rumex acetosa-typ) = antalet pollenkorn<br />
Innehållet av kulturlandskapsväxter i pollendiagrammet från Kyrksve<strong>den</strong> är långt fattigare<br />
än i diagrammet från Kroktjärn. Vad som finns pekar mot att torven skulle ha bildats<br />
under <strong>den</strong> tid som motsvarar zon B i det <strong>se</strong>nare diagrammet (tab. 9), det vill säga ca 1750-<br />
1950. Pollenkornen av sädesslagen kan ha flugit till myren från åkrar helt i närheten eller längre<br />
bort ifrån. Det är notabelt att pollenkorn av råg saknas. Vid ti<strong>den</strong> för pollenkornens inlagrande<br />
i torven fanns inga rågsvedjor på Kyrksve<strong>den</strong> eller närmast omkring. Antagligen kommer<br />
dock huvuddelen av pollenkornen i torven från ett mycket litet område, kanske bara några<br />
tiotal kvadratmeter. Pollenkorn flyger inte långa vägar nära marken och hamnar i små torvmarker<br />
med krattskog.<br />
Pollendiagrammet från Kyrksve<strong>den</strong> visar att plat<strong>se</strong>n på 1700-talet, eller kanske på<br />
1800-talet, inte längre var en öppen åker eller betesmark utan hade vuxit igen med lövsly och<br />
försumpats. Träkolet på bottnen av myren pekar emellertid mot hur en äldre granskog dessförinnan<br />
hade brandröjts. Kanske blåste något rågpollenkorn från Kyrksve<strong>den</strong> ut i Kroktjärn<br />
under ti<strong>den</strong> för zon C i pollendiagrammet (tab. 9). Det är inte veterligt.<br />
Det går således att utifrån de befintliga källorna påvisa att de finska hushållen på<br />
Väderbacken i ett första skede snart efter 1608 skulle ha bedrivit svedjebruk för odling av<br />
tuvråg. Källorna - kartor, träkol, pollendiagram och diver<strong>se</strong> byråkratisk kvarlåtenskap - berättar<br />
om torp med boskap, betesmarker, åkrar, svedjeland och rovland. Det är emellertid samtidigt<br />
tydligt att källorna inte är tillräckligt finmaskiga för att fånga just åren närmast efter<br />
1608. Vad som hände de åren får utläsas indirekt ur de skrifthistoriska källorna.<br />
Per Månssons, Lars Henrikssons, Jöns Henrikssons och Anders Erikssons nedsättningsbrev<br />
från 1613 innehåller en viktig passage, som mer eller mindre likalydande finns i alla<br />
bevarade brev av samma slag (Waaranen 1874:207):<br />
Och <strong>se</strong>dan the ähre skatlagde, skall ingen hafwe macht att fördrifue them ifrån deres<br />
nederlagde arbethe; the skole och warde skatlagde Siundhe årett effter dette dato,<br />
[s]om the förbe:de Torpeställen först hafwe optagit.<br />
123<br />
1<br />
1<br />
Rum.<br />
acet.<br />
1<br />
1<br />
1
Change language