Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Fig. 11. Fornlämningskarta över fornl. u.nr på Väderbacken i Husby socken.<br />
I övrigt finns bland husgrunderna två hus med spis. Det ena består av två rum om<br />
vardera 7-7,7 x 5-5,5 m med vardera en spis mitt på långsidan, som vänder bort ifrån gårdsplanen.<br />
Det östra rummet med en halvannan meter stor kvadratisk spis, som innehåller tegel,<br />
är tillbyggt till det västra rummet, som har en rektangulär 2,5 x 1,5 m stor spis utan tegel. Det<br />
andra hu<strong>se</strong>t är en 4 x 5 m stor stenplattform med ett spisrö<strong>se</strong> i ett hörn.<br />
Det går inte att säga vilka människor som bodde i går<strong>den</strong>, som motsvarar fornlämning<br />
u.nr, före 1820 års karta. Gissningsvis ligger går<strong>den</strong> på plat<strong>se</strong>n för ett av de äldsta torpen på<br />
Väderbacken och är en av de svarta punkterna på <strong>den</strong> äldsta kartan från 1650-talet. De två<br />
hu<strong>se</strong>n, med tillsammans tre rum med spis, visar hur bostadsutrymmen har byggts i takt med<br />
behov av utrymme vid generationsväxlingar och vid behov av modernare bostäder. Det går<br />
dock inte att säga vilket av de tre som är äldst och vilket som är yngst. I något av dem kan<br />
finska familjer ha bott, om än gissningsvis inte <strong>den</strong> första generationen på 1600-talet.<br />
Området med husgrunderna med spis har mycket höga fosfatvär<strong>den</strong> i marken, upp till<br />
närmare 700 fosfatgrader (fig. 12). De högsta vär<strong>den</strong>a finns på gårdsplanen mellan hu<strong>se</strong>n.<br />
Avfallet hoppades närmast utanför hu<strong>se</strong>ns ytterdörrar. Provtagningen för fosfatkartan visade<br />
att där också finns gott om kol, tegel, krukskärvor, fönsterglas och rostigt järn i marken.<br />
Bara två av hu<strong>se</strong>n på 1820 års karta inom fornlämning nr 349 går att känna igen från<br />
1867 års karta. Rivandet och nybyggandet var omfattande efter Klosters bruks inköp av går<strong>den</strong>.<br />
Husgrunderna i terrängen kan delvis kännas igen från 1867 års karta. Det gäller bland<br />
annat ett stort kolhus. Åtskilliga hus på kartan kan emellertid inte återfinnas, och många av<br />
husgrunderna i terrängen saknar motsvarigheter på kartan. På <strong>den</strong> plats, som på både 1820 och<br />
1867 års karta ger intryck av att vara en gammal gårdsplats, finns i dag en grupp husgrunder,<br />
som inte helt överensstämmer med någondera av kartorna.<br />
94
Change language