Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Också detta torpet skulle således ha röjts i tidigare obrukad mark. För båda torpen använde<br />
kartritaren samma standardformulering, ”mark och moo”, som i det här fallet skulle kunna<br />
betyda skog eller kanske snarare bara oplöjd, obesådd och måttligt betespåverkad mark. Saken<br />
är emellertid mera problematisk än så.<br />
På 1647 års karta ligger Simon finnes torp granne med ”en lijten fäbowall” (fig. 2).<br />
Grän<strong>se</strong>n utgörs av en fägata från skogen ner till stran<strong>den</strong> av Stora Lönnvattnet. Bortom <strong>den</strong><br />
lilla fäbovallen ligger ytterligare ”en fäbowall”. Granne med Lars Henrikssons torp ligger ”en<br />
hårdwals täckt” och bortom <strong>den</strong> ”En Ny Inlagder sued”. Det är allt i allt <strong>se</strong>x ägor med olika<br />
brukare: de två finntorpen och fyra hötäkter för vilka finns angivna tre olika bönder nerifrån<br />
socknen som ägare.<br />
Hårdvallsängen och svedjan intill Lars Henrikssons torp förefaller vara de <strong>se</strong>nast röjda<br />
ägorna vid Svartviken. Båda är tecknade med lite buskar och kratt på kartan till skillnad från<br />
de övriga helt öppna ägorna. De var tydligen ännu inte helt röjda eller lika kraftigt nerbetade<br />
som de övriga ägorna. Svedjan anges dessutom speciellt vara nyanlagd. Frågan är vilka ägor<br />
som var äldst.<br />
De båda ägorna intill Simon finnes torp är betecknade som fäbovallar. De värderades<br />
till relativt mycket hö sin litenhet till trots jämfört med de ägor som är betecknade som<br />
hårdvallstäkter eller bara täkter. Också i dag ger växtligheten intryck av att vara frodigast här.<br />
Plat<strong>se</strong>n för dessa ängarna, som dessutom kanske någon gång gödslades av vallade nötkreatur,<br />
förefaller vara <strong>den</strong> gynnsammaste för just äng runt Svartviken. Det förhållandet säger dock<br />
inget bestämt om huruvida finntorpen eller fäbovallarna röjdes först.<br />
Tabell 13. Svartviken. Träkol och förkolnade frön i och under röjningsrö<strong>se</strong>n.<br />
Gran<br />
Tall<br />
Björk<br />
Asp<br />
Fingerört<br />
Klöver<br />
Kovall<br />
Rö<strong>se</strong> 1<br />
Kollager<br />
XX<br />
Rostjord<br />
XX<br />
X<br />
X<br />
Rö<strong>se</strong> 2<br />
Kollager<br />
X<br />
X<br />
XX<br />
X = förekommande art; XX = dominerande art<br />
Inom, eller kanske i utkanten av, Simon finnes kringgärdade ägor finns ett område med<br />
några tiotal mycket små, oregelbundna röjningsrö<strong>se</strong>n. De består egentligen bara av några få<br />
stenar uppkastade mot ett jordfast block eller hopade lite hur som helst. Det finns ingen åker<br />
markerad i närheten på 1647 års karta. Rö<strong>se</strong>na skiljer sig emellertid uppenbart från de övriga<br />
127<br />
Kollager<br />
XX<br />
XX<br />
X<br />
X<br />
X<br />
X<br />
Rö<strong>se</strong> 3<br />
Matjord i<br />
rö<strong>se</strong>t<br />
X<br />
XX<br />
X<br />
X<br />
Rostjord<br />
X<br />
XX<br />
X
Change language