Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Tabell 11. Kroktjärn. Antalet pollenkorn av de olika sädesslagen i sjöns botten<strong>se</strong>diment.<br />
Zon A<br />
Zon B, 19 - 7 cm<br />
Zon B, 27 - 19 cm<br />
Zon C<br />
Råg<br />
1<br />
6<br />
6<br />
Vete<br />
4<br />
13<br />
9<br />
2<br />
Pollendiagrammet från Kroktjärn har egentligen mycket lite att säga om <strong>den</strong> första skogsfinska<br />
ti<strong>den</strong> på Väderbacken, utöver vad som framgår ur kartorna och de skrifthistoriska källorna.<br />
Det kan dock sägas att vid nedsättningen 1608 var trakten runt vad som då kallades<br />
Gubbtjärnarna inte orörd urskog. Området hade brukats för hämtning av virke, ved, tjära och<br />
träkol i några århundra<strong>den</strong>, kanske också för skogsbete. Möjligen är det riktigt, som bokhållaren<br />
på Hinshyttans bruk skrev på 1670-talet, att just Väderbacken hade skog, som hade fått<br />
stå i fred i någon generation.<br />
De finska hushållen röjde en inmark för äng och bete under de första åren efter 1608.<br />
Pollendiagrammet visar att permanent åker också anlades relativt tidigt. Om omfattningen och<br />
arten av svedjeland säger pollendiagrammet inget utöver vad 1678 års karta visar.<br />
Antydningsvis förekom svedjeråg.<br />
Under 1700-talet, sannolikast kring mitten av århundradet, omorgani<strong>se</strong>rades jordbruket<br />
på Väderbacken. Åkerarealen utökades och stenröjdes. Plöjningen intensifierades på gödslade<br />
åkrar och vallodlingar. Väderbacken fick karaktären av en by med bondgårdar, efter att tidigare<br />
snarast ha varit en samling torp med ängs- och betesmarker, små åkrar och därtill boskap<br />
och rovland i <strong>den</strong> omgivande skogen.<br />
Mot mitten av 1900-talet lades jordbruket på Väderbacken ner. Skog planterades i <strong>den</strong><br />
månghundraåriga inmarken, på åkrar, vallodlingar och beteshagar.<br />
Bättre än pollendiagrammet från Kroktjärn vore förstås ett diagram från svedjelan<strong>den</strong><br />
själva. Kyrksve<strong>den</strong> är utsatt på flera kartor allt ifrån 1678 till <strong>den</strong> <strong>se</strong>naste ekonomiska kartan.<br />
Texten till <strong>den</strong> första kartan anger att det var en gammal sved utan uppväxande skog.<br />
Inom Kyrksve<strong>den</strong> finns en liten myrmark med några få decimeter torv över<br />
omrörd morän. Nederst är torven gyttjig och dyig och innehåller rikligen sot och kol, liksom<br />
moränen i sin översta del. En tanke är att kalhuggningen och röjningsbran<strong>den</strong> tidigt på 1600talet<br />
har lett till en försumpning av plat<strong>se</strong>n för myren. Förutsättningarna för pollenanalys och<br />
för analy<strong>se</strong>r av de förkolnade resterna av skogen och växtligheten före röjningsbran<strong>den</strong>, eller<br />
svedjeodlingen, skulle då vara ideala.<br />
Riktigt säkert att allt träkol mot bottnen av <strong>den</strong> lilla myren skulle vara rester av de första<br />
finska torparnas röjnings- och svedjebränder är det inte. Träkolet härrör emellertid från en<br />
barrskog:<br />
121<br />
Korn<br />
7<br />
2<br />
Havre<br />
2<br />
Obest.<br />
7<br />
2<br />
1
Change language