Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Hur många finska familjer eller finnar, som flyttade från det inre av Finland till liknande<br />
skogstrakter i Mellansverige och södra Norrland är emellertid oklart. Ti<strong>den</strong>s folkbokföring<br />
var otillräcklig för att saken skall kunna utredas i dag. Migrationsinstitutet i Åbo,<br />
”Siirto-laisuusinstituutti Turussa”, räknar med att ungefär 12 000 finnar flyttade (Paloposki<br />
1980:29-30). Gissningarna, eller beräkningarna, i facklitteraturen varierar från några tu<strong>se</strong>n upp<br />
till 40 000 (Bladh 1995a:89). I mitten av 1600-talet fanns ungefär 20 000 skogsfinnar i Sverige<br />
enligt sansade bedömare (Myrdal 1999:227). Carl Axel Gottlund beräknade på 1820-talet att<br />
det då bodde 50 000 skogsfinnar i Sverige, varav hälften talade finska. Antagligen tog han till<br />
i överkant (Tarkiainen 1993:146-151).<br />
I det område, som i dag är Sverige, bodde omkring 1600 i runda tal en miljon människor.<br />
I samma område bodde, då Carl Axel Gottlund gjorde sin beräkning, dygt två och en halv<br />
miljoner. I det perspektivet var skogsfinnarnas inflyttning av marginell betydel<strong>se</strong>. Forskningen<br />
kring <strong>den</strong> skogsfinska inflyttningen har sitt intres<strong>se</strong> mindre på grund av att <strong>den</strong> handlar om en<br />
stor och omvälvande process, mera på grund av att <strong>den</strong> sätter fingret på en intressant grupp<br />
människor och mötet mellan olika grupper av människor i en annan tid och i ett annat sorts<br />
samhälle än vårt eget.<br />
Det är en förekommande övning att beräkna hur många ättlingar till skogsfinnar som i<br />
dag bor i Norge, Sverige eller Nordamerika. Då måste emellertid enligt sägnen Norbo finnmark<br />
i Silvbergs socken, en grannsocken till Stora Skedvi i Dalarna, räknas bort (Agvén 2000<br />
(1956):22):<br />
Hur gammal bebyggel<strong>se</strong>n är i vår lilla by är väl svårt att säga. Mig har berättats att<br />
Gustav II Adolf skickade hit tre finnar för att bryta bygd. De lära emellertid ha<br />
drunknat i sjön Noran alla tre utan att ha lyckats sätta några efterkommande till<br />
värl<strong>den</strong>.<br />
En avgörande fråga är naturligtvis vem som är skogsfinne. Finns det skogsfinnar i dag, och hur<br />
skall de i så fall <strong>se</strong>s på i förhållande till skogsfinnarna i början av 1600-talet, då de flyttade ut<br />
ur Finland, eller de finnar som Carl Axel Gottlund besökte tidigt på 1800-talet?<br />
På 1600-talet bodde många finnar i <strong>den</strong> finländska rikshalvan, färre bodde i <strong>den</strong> <strong>svenska</strong>,<br />
ett fåtal bodde i Delaware, och åtskilliga låg i garnisoner och härläger i Baltikum och på<br />
kontinenten. Några bröt torp i tidigare måttligt bebodda skogstrakter i Sverige och Norge. De<br />
<strong>se</strong>nare har med ti<strong>den</strong> kommit att kallas skogsfinnar. Ännu i början på 1800-talet bodde efterföljare<br />
till dessa i finnmarker. I dag finns i Sverige tornedalsfinnar, finska och finländska<br />
invandrare, kvarblivna finska krigsbarn och kanske en del finnar och finländare ytterligare.<br />
Finns det också fortfarande skogsfinnar, eller finns bara ”Livet i finnskogarna”?<br />
Stortinget i Oslo utpekade 1998 <strong>se</strong>x grupper som nationella minoriteter inom Norge,<br />
eller rättare sagt, grupperna fick själva möjligheten att acceptera <strong>den</strong> formella statu<strong>se</strong>n som<br />
minoritetsgrupp. Det var judar, kväner, romani (no. ”tatere”), zigenare, samer och skogsfinnar.<br />
24