Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
3. TORPEN I FINNMARKEN<br />
De små klungorna av torp vid Svartviken och på Väderbacken var under 1600-talet några få<br />
av hundratals torp anlagda av inflyttade finnar i Dalarna. På hela Skandinaviska halvön blev<br />
de efter hand tu<strong>se</strong>ntals, ingen vet egentligen hur många. Skogsområ<strong>den</strong>a med finnarnas torp<br />
kom att kallas ”finnmarker”. Mest namnkänd är väl Orsa finnmark. Innan jag fördjupar mig i<br />
de första generationerna av skogsfinnar på Storskogen i Stora Skedvi och Husby kan det vara<br />
lämpligt att <strong>se</strong> på några större linjer.<br />
3.1. Över Bottenhavet eller nästsocknes<br />
Språkgrän<strong>se</strong>n mellan finska och <strong>svenska</strong> kan gripas i medeltida skrifthistoriska dokument. På<br />
<strong>den</strong> ti<strong>den</strong> talades <strong>svenska</strong> på Åland och utefter delar av kusterna av Finska viken, Bottenhavet<br />
och Bottenviken. Finska talades i Tornedalen och en god del av Norrland till Kalix älv i söder<br />
(Lind 1989:96, 216-217). Språkgrän<strong>se</strong>n var också mycket av en kulturgräns eller etnisk gräns.<br />
Genom århundra<strong>den</strong>as lopp har grän<strong>se</strong>n överskridits och upprätthållits på många olika sätt.<br />
Med början på 1100-talet erövrade <strong>den</strong> <strong>svenska</strong> kungamakten och <strong>svenska</strong> stormän och<br />
biskopar Finland. I början av 1600-talet ingick ett område ungefärligen motsvarande det nuvarande<br />
Finland i det <strong>svenska</strong> kungariket, som då var på väg att bli en nordeuropeisk stormakt.<br />
Inom <strong>den</strong> <strong>svenska</strong> staten flyttade människor hit och dit, också mellan de båda rikshalvorna<br />
tvärs över språkgrän<strong>se</strong>n, som sålunda var tämligen överstiglig. Kyrkans folk och allehanda<br />
administratörer, handelsmän och sjöfolk, krigsfolk och krigsflyktingar, arbetsfolk och<br />
lösdrivare, enstaka individer och hela familjer och grupper flyttade inom riket.<br />
Ordet ”invandring” har använts om flyttandet tvärs över Bottenhavet för att betona att<br />
flyttandet skedde mellan två områ<strong>den</strong> med olika språk och kultur. Jag föredrar ordet ”flyttning”<br />
för att markera att flyttningen ägde rum inom en och samma stat. Sett i ett lokalt perspektiv<br />
blir det ”inflyttning” och ”utflyttning”. Varje enskild flyttare hade sina bevekel<strong>se</strong>grunder.<br />
Tillsammans kom de många att forma historiska mönster.<br />
Skrifthistoriska källor, som är tillräckligt informativa för att det skall vara meningsfullt<br />
att diskutera flyttningen utifrån dem, finns från och med 1400-talet. Städernas tänkeböcker,<br />
god<strong>se</strong>ns och gruvornas räkenskaper, och landsbyg<strong>den</strong>s skattelängder ger inblickar i förekomsten<br />
av finnar i <strong>den</strong> <strong>svenska</strong> rikshalvan. Överallt bodde och arbetade finnar. Så var det till dels<br />
redan tidigare, men de skrivna uppgifterna, till exempel om arbetsfolk vid Sala silvergruva<br />
(Meurman 2000:47-48), är mera dunkla.<br />
Stockholm förefaller ha dragit till sig finnar som en magnet. De kom dit genom tvånget<br />
för alla bosatta norr om Stockholm att enbart leverera varor till <strong>den</strong> sta<strong>den</strong>. Stockholms försörjning<br />
var till inte ringa del ba<strong>se</strong>rad på smör, fisk och annat från Åland och de finländska<br />
29
Change language