Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se

Zon C: 1608 - 1750
De första pollenkornen av sädesslagen (Secale och övriga cerealier) finns på 33 cm:s djup.
Därmed inleds zon C.
Pollenregnet i zon C skiljer sig i övrigt inte påtagligt från pollenregnet i zon D. Örtrikedomen
är lite större, andelen pollen av örter i största allmänhet är lite större, och mängden
pollen av syror ökar påtagligt överst i zonen.
Det är rimligt att åkrar för säd anlades i närheten av Kroktjärn under tiden för zon C.
Jag har antagit att zonens början visar anläggandet av de finska torpen på Väderbacken.
Pollendiagrammet tyder inte på att detta innebar någon stor förändring i landskapet. Skogen
förefaller ha röjts bort i måttlig omfattning.
Mängden kolpartiklar i bottensedimentet är påtagligt större i det övre av de två analyserade
proverna i zon C än tidigare. Det är naturligtvis frestande att anta att detta beror på förekomsten
av svedjebränder runt Kroktjärn, till exempel svedjorna på 1678 års karta. Kolet kan
emellertid också komma från torpens eldstäder och ugnar, kolmilor, tjärdalar och ifrån
röjningsbränder för rovland och betesängar.
Dateringen av zonens övre gräns kan inte antas vara korrekt på mer än kanske 50-100
år när. Det är dock rimligt att pollenregnet i zon C kommer från det landskap som kartlades
1678. Runt Kroktjärn fanns då mest äng och betesmark. På lite längre avstånd fanns blandskog
av björk och unggranar. Skillnaden i pollenregn mellan zon C och zonerna E-D är måhända
anmärkningsvärt liten. Det är uppenbart att pollenregnet kommer från ett ganska stort område,
inte bara från inmarkerna och de gamla svedjelanden närmast tjärnen.
Pollendiagrammet är inte finmaskigt nog, och dess tidsupplösning är inte fin nog, för
att en första röjning av inmarkerna skall ha fångats. Det är emellertid intressant i ett skogsfinskt
perspektiv att pollenkorn av råg (Secale) utgör 67 % av sädesslagens pollenkorn i zonen,
medan råg utgör endast 13 % i resten av diagrammet. I nedre delen av zon B utgör rågen 0 %.
Tanken att dessa procentvärden speglar ett äldsta skede av skogsfinskt rågsvedjande ligger
nära till hands. Saken är dock problematisk.
Förutom råg är i zon C också belagt vete med två pollenkorn. Vete är självpollinerad
till skillnad från rågen, som är vindpollinerad: Rågen ryker. Vete sprider därför betydligt färre
pollenkorn är råg, och pollenkornen flyger sällan långa avstånd. De flesta stannar i axen och
på marken i åkern. Det är vid skörden, transporten och inte minst vid tröskningen som pollenkorn
av vete flyger omkring. De kan också med regnvatten, som rinner utefter marken i
åkrarna, komma ut i bäckar och sjöar. Rågens pollenkorn blåser däremot direkt från axen ut i
sjöarna.
Intressant är att tröskningen kunde äga rum på isen på sjöarna. Det är därför som
Kallsjön i Järbo i Gästrikland heter som den gör. Det var kallt att stå och tröska ute på isen,
berättar sägnen. Om detta var ett vanligt förfarande, så förklarar det gott hur pollenkorn av de
självpollinerade sädesslagen har kunnat komma ut i bottensedimentet i sjöarna, när isen smälte
118