Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se

1766 och 1768. Fyra barn föddes 1753-1766. Det är en rimlig gissning att ett nytt torp anlades
på södra sidan av viken vid denna tiden. Kanske byggdes det av Anna Danielssons man Matts
Pehrsson från Leksand. Han var den veterligen ende i Svartviken, som höll både piga och
dräng efter det att svärföräldrarna hade dött på slutet av 1760-talet.
Det sammanfattande intrycket är att det i Svartviken under hela den aktuella tiden från
ungefär 1615-1620 till ungefär 1780 funnits omväxlande ett eller två torp med vardera en
kärnfamilj. Hushållen har bestått av dessa kärnfamiljer jämte en eller två föräldrar under några
få år i anslutning till generationsskiftena. I kärnfamiljerna föddes 2-5 barn. Utvidgade familjer
med minst två gifta syskon har funnits. Ogifta syskon ingick undantagsvis i hushållen.
Tjänstefolk var ovanligt. Endast vid ett eller två tillfällen synes en änka eller änkeman ha bildat
ett eget hushåll, eventuellt tillsammans med något barn.
Normen bland finnarna, svenskarna och de försvenskade finnarna i Svartviken var att
bo kärnfamiljevis i olika torp (tab. 4). Undantag gjordes pragmatiskt vid generationsskiftena.
Antalet torp växlade med antalet barn i varje generation, som kunde eller önskade bo kvar i
Svartviken. Åtskilliga barn flyttade ut, hellre än att ingå i utvidgade familjer eller bygga nya
torp. Det återstår emellertid att konfrontera den gjorda rekonstruktionen med husgrunderna i
terrängen.
Väderbacken
Den tydligast gripbara äldre situationen på Väderbacken är tecknad i kartan från 1678 (tab. 5).
Här finns fyra torp, vilket överensstämmer med nedsättningsbrevet, listan över skattebetalare
enligt Älvsborgs lösen och sockenkartorna från 1650-talet. Det är däremot svårare att peka på
fyra och endast fyra familjer eller hushåll, som skulle fylla torpen 1678. Antalet mer eller
mindre kända kärnfamiljer är för stort. Ett torp skulle ju också enligt kartans text vara öde.
Den ende av finnarna och finnättlingarna, som bodde på Väderbacken, var Henrik
Larsson och hans familj. Två av hans söner var gifta och hade egna barn. Detta blir ju lagom
många kärnfamiljer till de torp som på kartan anges vara ägda eller brukade av Henrik Larsson.
Emellertid bildade eventuellt också en dotter och måg familj på Väderbacken. I det torp som
på kartan anges som bokhållaren Bengt Perssons på Hinshyttans bruk bodde arrendatorn Karl
Karlsson med hustru, ogift syster och ett antal barn. Därmed är kartans fyra torp hjälpligt
befolkade med vardera en kärnfamilj. Sedan börjar svårigheterna.
Bengt Perssons räkenskapsbok för Hinshyttan finns för åren 1673-1683 delvis i behåll.
Den innehåller ”Debett” och ”Creditt” under fyra olika rubriker:
Fordom Finnefougdens Lars Larssons torp på Wäderbakkan
Hindrich Larsson på Wäderbakkan
Lång Hindrich på Wäderbakkan
Carl Carlsson på Wäderbakkan
79