Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ort på våren. Förutom vete är också korn och havre självpollinerade.<br />
Fördelningen av pollenkornen av sädesslagen i zon C säger inte att rågodling var vanligare<br />
än odling av vete och andra sädesslag. Det går väl heller knappast att dra <strong>den</strong> omvända<br />
slutsat<strong>se</strong>n. Däremot går det att med rimlig säkerhet säga, att rågodling var vanligare på 1600talet,<br />
eller hur nu zon C skall dateras, än <strong>se</strong>nare. Betydel<strong>se</strong>n av övriga sädesslag i förhållande<br />
till råg ökade också efter 1600-talet.<br />
Zon B: 1750 - 1950<br />
Grän<strong>se</strong>n mellan zonerna C och B är <strong>den</strong> tydligaste i pollendiagrammet. Den totala mäng<strong>den</strong><br />
örtpollen, NAP, ökar till det dubbla. Växtligheten blir artrikare, och i synnerhet förekommer<br />
en mängd ogräs, buskar och örter, som gynnas av ett öppet betes- och odlingslandskap, ett<br />
människoskapat landskap, t.ex. enebuskar, groblad (Plantago major) och syror. Ökningen av<br />
pollenkorn från enebuskar och gräs (Gramineae) pekar mot betesmarker. Ökningen av pollenkorn<br />
av sädesslagen och åkerogräs, t.ex. mållor (Chenopodium) pekar mot spannmålsodling<br />
på gödslade åkrar.<br />
Dateringen av zon B är oklar. Den nedre grän<strong>se</strong>n infaller gissningsvis på 1700-talet.<br />
Det skulle vara landskapet i kartorna från 1812 och 1867 som speglas i pollenregnet i zonen.<br />
Den äldre kartan visar stenröjda åkrar runt fyra torp, och <strong>den</strong> yngre visar samma åkrar runt tre<br />
torp. Närmast Kroktjärn finns ängs- och betesmarker.<br />
Dessvärre saknas bra kartor från ti<strong>den</strong> mellan 1678 och 1812. Den omfattande stenröjningen<br />
av åker i inmarkerna synes dock ha ägt rum under 1700-talet. Mot slutet av århundradet<br />
började man smida nya mullvändande plogar och man började odla enligt genomtänkta<br />
växtföljder i södra Dalarna (Ronsten & Samuelsson 1972). Det var en tid av effektivi<strong>se</strong>ring<br />
och expansion i jordbruket i hela södra och mellersta Sverige, en jordbruksrevolution som startade<br />
vid mitten av 1700-talet (Gadd 2000:11-12, 233-249, 305-311). Gissningsvis är det<br />
förändringar av detta slaget också på Väderbacken, som betingar grän<strong>se</strong>n mellan zonerna C<br />
och B.<br />
De två bouppteckningarna från Väderbacken (kap. 5.5) kan antyda förändringarna i<br />
jordbruket under loppet av 1700-talet. De är från 1697 respektive 1763. Det intressanta i<br />
sammanhanget är att alla byggnader på ett torp räknas upp vid de båda tidpunkterna (tab. 10).<br />
Uppenbarligen ökade mäng<strong>den</strong> hus. Notabelt är i synnerhet ökningen av förrådshus för hö.<br />
Detta kan antyda hur produktionen var större i ett effektivare jordbruk 1763 än 1697.<br />
Den nya sortens jordbruk runt Kroktjärn påverkade också vattnet i själva sjön. Zongrän<strong>se</strong>n<br />
sammanfaller med en ökning av glödförlusten. Det betyder att bottengyttjans innehåll<br />
av växt- och djurlämningar har ökat. Det mesta är alger och andra små växter och djur, som<br />
således har funnits i vattnet i större mängder i zon B än tidigare. Vattnet var näringsrikare och<br />
<strong>den</strong> organiska produktionen större. Förändringen i vattenmiljön syns också i algflorans sammansättning.<br />
Mäng<strong>den</strong> av näringskrävande Pediastrum-alger ökar, medan Bothryococcus-<br />
119
Change language