Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Finnar hafwa sina torpeställen i <strong>den</strong>na Sochnen på tre orter: Wäderbacken Norrut,<br />
halfannan mihl ifrån Kyrckian, Hisken Nordost, halfannan mihl ifrån Kyrckian. Och<br />
Bastemora österut, halfannan mihl från Kyrckian. Och äro bofaste Finnar 6 uti<br />
samma torpeställe.<br />
Från och med 1670-talet blev anteckningar av det slaget ovanliga. Redan på 1660-talet ändrade<br />
de karaktär. De flesta finnarna, som antecknades under det årtiondet, skrevs in i dödboken.<br />
Beteckningen ”finne” användes främst om en utdöende generation. Några få anteckningar<br />
gällde dock barndop. Fadern till barnet fördes in med beteckningen ”finne” efter sitt namn.<br />
Från 1670-talet finns fem byråkratiska händel<strong>se</strong>r. En är av samma slag som flertalet av<br />
händel<strong>se</strong>rna på 1660-talet. Tomas finne antecknades som avli<strong>den</strong> 1675 i en ålder av 84 år. Han<br />
kan ha varit född i Finland 1591. En andra händel<strong>se</strong> är en vig<strong>se</strong>l. Brudgummen skrevs in som<br />
Tomas Larsson finne i vig<strong>se</strong>lboken 1670. Det är <strong>den</strong> sista byråkratiska händel<strong>se</strong>n i Stora<br />
Skedvi och Husby som inte av<strong>se</strong>r en gammal utdöende generation finnar.<br />
Två byråkratiska händel<strong>se</strong>r på 1670-talet omnämner finnarna som grupp. I båda händel<strong>se</strong>rna<br />
betraktade då <strong>den</strong> skrivande finnar som något som fanns förr i värl<strong>den</strong>. Lantmätaren<br />
skrev i beskrivningen till en karta om ”gamla förledna och bortdöda finnar”, och bokhållaren<br />
Bengt Persson på Hinshyttan skrev om ”finnarne” om händel<strong>se</strong>r som ägde rum omkring 1610-<br />
1620 och <strong>se</strong>nast 1659. Som grupp omnämndes eljest finnarna tydligen regelmässig i samti<strong>den</strong><br />
på 1650-talet, då Svartviken i tingsrättens protokoll antecknades som beläget ”på<br />
Finnemarcken” och sockenkartan över Husby försågs med påskriften att ”Här bor en hoop med<br />
Finnar.”<br />
Dessa sistnämnda byråkratiska händel<strong>se</strong>rna visar hur finnarna övergick från att existera<br />
i samti<strong>den</strong> till något som hade funnits tidigare. Det var efter 1670-talet inte längre av intres<strong>se</strong><br />
att särskilt utmärka några som finnar. Den husförhörsbok, som fördes i Husby 1677-1693,<br />
innehåller inga personer som prästen fann det vara av intres<strong>se</strong> att peka ut som finnar. Den<br />
Jacob finne, som står i boken, är angiven som far till en pojke. Själv dog han på 1660-talet. På<br />
1690-talet beskrevs en kvinna som ”änka efter Erik Hindersson finne”, således återigen en<br />
avli<strong>den</strong> finne.<br />
”Den siste finnen” i Stora Skedvi och Husby skulle man kunna kalla Henrik Henriksson.<br />
Han dog 1719 och är <strong>den</strong> siste till vars namn en svensk byråkrat lade tillägget ”finne”<br />
medan han ännu levde. Det var i <strong>den</strong> husförhörsboken som avslutades 1693. Han var gammal<br />
redan då. När han dog var han 97 år om inte prästen var felunderrättad.<br />
Henrik Henriksson gjorde intryck på sin omgivning just som finne. De två sista byråkratiska<br />
händel<strong>se</strong>rna som innefattade finnar av<strong>se</strong>r hans efterlevande. I <strong>den</strong> husförhörsbok som<br />
lades upp på 1710-talet i Husby står ”Henrik Henrikssons finnes dotter”, och i dödboken skrevs<br />
1724 om ”hust. Margareta Larsdotter från Mörtarbo” att hon var ”född i Wäderbacken v.p. 1643”<br />
och att hon ”Warit gift med sal. Henric Henricsson Finne i 40 åhr.” Prästen skrev däremot inte,<br />
59