Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Skogsfinnarna i den svenska maktstaten - Finnbygden.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
4.3. Väderbacken efter ungefär 1650<br />
Av de finnar som betalade skatt till Älvsborgs lö<strong>se</strong>n på 1610-talet var det bara en, som lämnade<br />
barn efter sig som bodde kvar på Väderbacken efter föräldrarnas död eller bortflyttning.<br />
Där bodde emellertid också många andra. Människorna i Väderbacken är betydligt svåröverskådligare<br />
än människorna i Svartviken.<br />
Tre söner till Lars Henriksson finne bodde kvar på Väderbacken. Om det fanns flera<br />
barn i syskonskaran är okänt. Lars Larsson (d. 1659) hade titeln ”finnefogde”. Hans verksamhet<br />
har lämnat spår i allehanda handlingar runt omkring i södra Dalarna, men som person<br />
är han mycket anonym i källorna. Han var gift och hade en son Lars (d. 1659). I övrigt är familjen<br />
helt okänd, liksom yngre släktingar. Gissningsvis dog <strong>den</strong>na släktlinjen ut 1659. Just det<br />
året dog för övrigt många människor i Svartviken och Väderbacken. Vad det var för en epidemi<br />
är inte att veta.<br />
Anders Larsson (belagd 1633-1659) var gift med en kvinna, som bara är känd med förnamnet<br />
Karin (d. 1659). Ett barn är känt, Kerstin (1655-1732), som jag berättade om i kapitel<br />
4.3 om Svartviken, men innan hon flyttade dit var hon gift med en kusin på Väderbacken. Mera<br />
därom strax. Ytterligare en son antecknades i födel<strong>se</strong>läng<strong>den</strong> som dödfödd 1661. Det är två år<br />
efter <strong>den</strong> kända hustruns död. Någonting i prästernas bokföring, eller i min tolkning av <strong>den</strong>,<br />
stämmer inte. Det är inte av stor vikt. Med Kerstin Andersdotters överflyttning till Svartviken<br />
efter hennes andra giftermål 1693 dog <strong>den</strong>na släktlinjen ut i Väderbacken.<br />
Den tredje släktlinjen efter Lars Henriksson finne påbörjades av sonen Henrik Larsson<br />
(1614-1697) tillsammans med hustru Anna (1618-1679), om vilken inget mera än detta namn<br />
och dessa årtal för hennes levnadstid är kända. Det var nu inte hela sanningen, i det att det<br />
också är känt att hon fick minst åtta barn, Christopher (1638-1718), Lars (1639-1726), Kersti<br />
(f. 1655), Sara (1659-1729), Johan (d. 1683), Anna, Isak och Samuel. Av dessa stannade<br />
Christopher, Sara och Johan på Väderbacken. Lars flyttade till Ålängsvallen ungefär 1670.<br />
Han synes då ha haft två barn tillsammans med Ella Göransdotter (1634-1726) från Järvsö i<br />
Hälsingland. Anna blev eventuellt gift till Nora i Västmanland, Samuel blev soldat och försvinner<br />
därmed ur <strong>den</strong> här berättel<strong>se</strong>n, och om de resterande två är ingenting känt.<br />
Till vad som kan kallas <strong>den</strong> andra generationen på Väderbacken hör också Olof Simonsson<br />
från Svartviken. Han bodde först som gift i Väderbacken tillsammans med en hustru,<br />
som bara är känd som Karin (d. 1659). Det är inte samma kvinna som Anders Larssons hustru<br />
Karin, som dog samma år. Olof Simonsson synes ha lämnat Väderbacken, där han, eller<br />
snarare hans äldre namne, är belagd i mantalslängderna 1634-1652, på 1660-talet, <strong>se</strong>dan han<br />
hade gift om sig med Elisabeth Abrahamsdotter från Stenverken. Hans torp inköptes av Henrik<br />
Larsson. Därefter bodde inga andra finnar i torpen på Väderbacken än ättlingar efter Henrik<br />
Larsson. Eventuellt, och högst sannolikt, rör det sig alltså, som framgick av berättel<strong>se</strong>n om <strong>den</strong><br />
andra generationen på Svartviken (kap. 4.2) om två olika Olof Simonsson, varav <strong>den</strong> ene och<br />
yngre skulle vara son till Simon finne. Saken är fascinerande förvirrande.<br />
47
Change language