Det gröna infernot - Slaget om Dien Bien Phu - Marxistarkiv
Det gröna infernot - Slaget om Dien Bien Phu - Marxistarkiv
Det gröna infernot - Slaget om Dien Bien Phu - Marxistarkiv
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
striderna.<br />
Militär<strong>om</strong>råden och underhållstjänsten<br />
247<br />
Nordvietnams <strong>om</strong>råde är indelat i fyra militär<strong>om</strong>råden:<br />
Lien Khu Viet Bac<br />
Khu Tay Bac (nordvästra <strong>om</strong>rådet)<br />
Lien Khu 3<br />
Khu Ta Ngan (<strong>om</strong>rådet på vänstra flodstranden)<br />
Dessa fyra militär<strong>om</strong>råden, s<strong>om</strong> är direkt underställda högsta ledningen utan mellanliggande<br />
instanser, har till uppgift att organisera motståndet, upprätta baser och övervaka befolkningen.<br />
Varje militär<strong>om</strong>råde har i regel till sin disposition två reguljära regementen s<strong>om</strong> står ut<strong>om</strong><br />
fördelningsorganisationen men är organiserade på samma sätt s<strong>om</strong> fördelningarnas regementen,<br />
samt lokala styrkor (i allmänhet en bataljon i varje provins och ett k<strong>om</strong>pani i varje distrikt), eller<br />
med andra ord mellan 1200 och 2 000 man per provins.<br />
Till slut finns det den stora massan av gerillakrigare, bondesoldater s<strong>om</strong> observerar, kontrollerar,<br />
provianterar, transporterar och utför handräckningstjänst i sina hemtrakter.<br />
Generaldirektionen för anskaffning och underhåll lyder direkt under högsta ledningen och är<br />
indelad i fyra styrelser:<br />
intendentstyrelsen s<strong>om</strong> sköter beklädnad, proviantering och utrustning tygförvaltningen s<strong>om</strong><br />
sköter försörjningen med vapen och ammunition samt reparationerna<br />
sjukvårdsstyrelsen s<strong>om</strong> sköter fördelningen av sjukvårdsmateriel, vården av de sjuka och<br />
sårade<br />
transportstyrelsen s<strong>om</strong> disponerar ett trettiotal bilk<strong>om</strong>panier med 30 lastbilar och s<strong>om</strong> organiserar<br />
transporterna av livsmedel, vapen, ammunition, sjukvårdsmateriel, utrustning, med mera.<br />
Hela denna organisation är synnerligen smidig, den kan lätt spridas ut på stora <strong>om</strong>råden och<br />
kamoufleras.<br />
Vietminhs beväpning<br />
”Samtidigt s<strong>om</strong> den franska expeditionskåren fullföljde sin aggression mot Vietnam, fyllde den<br />
en annan uppgift. Den blev mot sin vilja den största leverantören av vapen till den vietnamesiska<br />
folkarmén, och dessa leveranser <strong>om</strong>fattade såväl franska s<strong>om</strong> amerikanska vapen. De vapenfabriker<br />
s<strong>om</strong> vi senare upprättade med synnerligen primitiva medel kunde trots de mest heroiska<br />
ansträngningar inte på långt när tillfredsställa alla våra behov. En stor del av vår krigsmateriel har<br />
vi alltså tagit s<strong>om</strong> krigsbyte.” (Giap, Folkets krig.)<br />
Artilleriet<br />
Artilleriet användes nästan aldrig före <strong>Dien</strong> <strong>Bien</strong> <strong>Phu</strong>, åtminstone har man inga exempel på<br />
koncentrerad eld och en spridning av elden på djupet. Ibland användes enskilda pjäser med direkt<br />
riktning vid överraskande anfall mot gränsposteringar eller i deltat.<br />
1953 uppvisar en betydande ökning av folkarméns eldkraft. Vietminh får 90 millimeters<br />
bazookas, de rekylfria 57 millimeters och 75 millimeters pjäsernas samt 81 och 82 millimeters<br />
granatkastarnas antal ökas, och framför allt bevittnar man utvecklingen av ett verkligt fältartilleri<br />
i vilket de gamla 75 millimeters bergskanonerna ersätts av 120 millimeters granatkastare och 105<br />
millimeters haubitser.