Det gröna infernot - Slaget om Dien Bien Phu - Marxistarkiv

254
Född 1906 började han syssla med politik redan som student. Efter en vistelse i Kanton blev han
häktad 1930 och inspärrad i fängelset i Poulo-Condor där han satt sex år. Han är en framstående
talare, blev finansminister 1945, delegat vid konferensen i Fontainebleau 1946, statssekreterare
vid statshushållningsdepartementet och till slut vice regeringschef i Nordvietnam 1949. 1950
utsågs han av det indokinesiska kommunistpartiets politbyrå till Ho Chi Minhs efterträdare. Hans
charm, intelligens och viljestyrka gör honom till en av de kraftfullaste och mest intagande
personligheterna i Sydöst-Asien.
Ely, armékårsgeneral Paul Henri Romauld, född i Saloniki den 17 december 1897, chef för de
väpnade styrkornas generalstab, ordförande i stabschefsutskottet och i denna egenskap
nationalförsvarsminister Plevens rådgivare. Har aldrig mod att desavuera någon. Han blev
befordrad till armégeneral och fick till uppgift att likvidera kriget i Indokina, och nu väntar han i
skuggan av fanor och rustningar på att bli återkallad till de höga poster över vilkas förlust han
aldrig kan trösta sig.
Friang, Brigitte, född i Paris, suttit i koncentrationsläger i Ravensbrück och Zwickau, var 1953
reporter för tidskriften Indochine Sud-Est Asiatique. Hon avlade proven för fallskärmsdiplomet
och utförde sex hopp i stridsmässiga förhållanden. Hon blev avgudad för sin godhet och respekterad
för sitt mod och sin värdiga livsföring.
Galard-Terraube, Geneviève de. Hon har blivit mycket omtalad utan sitt eget förskyllande. Hon
tjänstgjorde som flygplanssjuksköterska i norra zonen under Yvonne Cozanets befäl tillsammans
med sex andra unga kvinnor som sinsemellan turades om att flyga till Dien Bien Phu: Michèle
Lesueur, Aimée Calvel, Christine de Lestrade, Paule Bernard, Brigitte de Kergolay och Elisabeth
Gras.
Den 26 mars befann sig Geneviève de Galard i den Dakota som genast efter landningen togs
under så häftig granatkastareld att den måste starta på nytt utan att hinna lasta in de sårade. Enligt
hennes egen åsikt kunde detta inte räknas som utfört uppdrag, varför hon bad att få flyga också
följande dag. Yvonne Cozanet godtog hennes motivering, och skickade henne till Dien Bien Phu
den 27 mars. Där fick hon stanna till kapitulationen.
Gaucher, överstelöjtnant Jules, född den 13 september 1905, traditionsbevarare på sin kurs i
Saint-Cyr, i Indokina sedan 1940, förde i Dien Bien Phu befälet över legionärbataljonerna i det
centrala motståndsområdet och dödades i sitt skyddsrum den 13 mars 1954.
Giap, general Vo Nguyen, född den 1 september 1910 i An Xa i provinsen Quang Binh i
mellersta Annam. 1934 blev han filosofie kandidat i Hanoi. Det var också där som han avlade sin
juris licentiatexamen den 14 oktober 1938.
Ingenting talade för att han skulle ägna sig åt strategin. Av principiella skäl avböjde han ett
doktorandstipendium i Paris och ägnade sig i stället åt sociala frågor. Han blev övertygad
kommunist, häktades, och efter fängelsevistelsen förtjänade han sitt levebröd som historielärare.
Gifte sig med dottern till dekanus för filosofiska fakulteten, Dan tai Mai och medarbetade i
tidningen Folket. Det var under denna period som han blev bekant med Pham van Dong och reste
till Kina för att undergå militärutbildning. Hans hustru som stannade i Indokina blev arresterad
och dömd till straffarbete. Hon dog i fängelset.
Det berättas att han sade till general Leclerc: ”Jag har gått igenom en militärskola, nämligen
kriget i djungeln mot japanerna.” Numera Nord-Vietnams försvarsminister.
Gilles, brigadgeneral Jean, född den 14 oktober 1904, utexaminerad från Saint-Cyr, erövrade sina
brigadgeneralsstjärnor i Na San, förde befälet över de fallskärmstrupper som hoppade i Dien Bien