Var trogen i allt - Doria

Förord
När jag var sex och min syster fyra år gamla fi ck vi första gången se vår
mammas och mormors minnesböcker. Genast tändes en önskan om att
äga någonting lika fi nt hos oss och kort därefter inhandlades varsin
bok med blanka sidor. I den första ivern skrev jag nio gånger i min systers
bok, innan hon tröttnade och förbjöd mig att skriva, och de fl esta
verserna hittade jag i mammas och mormors böcker. Här någonstans
lades grunden för det intresse som långt senare skulle resultera i denna
doktorsavhandling, en avhandling som inte skulle ha kommit till stånd
utan hjälp och stöd från en stor mängd människor. Helst av allt skulle
jag vilja skriva en vers i alla era minnesböcker, men istället får jag tacka
er här i min egen bok.
Först och främst vill jag uttrycka min djupa tacksamhet till min handledare
professor Ulrika Wolf-Knuts som fi ck mig att bli folklorist. Utan
hennes stöd, uppmuntran och entusiasmerande undervisning hade jag
aldrig varit där jag är nu. Akademilektor Lena Marander-Eklund har
invigt mig i universitetsvärlden och fi nns alltid där för att svara på frågor
om både det praktiska och det vetenskapliga. Camilla Asplund-
Ingemark, Johanna Björkholm, Patricia Gustafsson-Aelbrecht, Sven-
Erik Klinkmann, Christina Sandberg, Mikael Sarelin, Sofi e Strandén
och Susanne Österlund-Pötzsch har alla deltagit i forskarseminarierna
i folkloristik vid Åbo Akademi och kommit med konstruktiv kritik och
glada utrop. Utan att nämna några namn vill jag också rikta ett tack till
alla som på de gemensamma seminarierna i folkloristik och religionsvetenskap
läst och kommenterat mina texter.
Birgitta Meurling gav mig värdefulla råd i mitten av mitt arbete
och Maria Österlund läste noga igenom hela min avhandlingstext och
gav mig givande uppslag inför den sista fi nputsningen. Ruth Illman
var min kompanjon och tolk i forskarskolan tillsammans med Camilla
Asplund-Ingemark. Nils och Siv Storå hjälpte mig på traven i början
av avhandlingsarbetet. Det berömda ”kaffebordet” där folklorister och
religionsvetare vid Åbo Akademi samlas två gånger om dagen och dis-