Var trogen i allt - Doria

Diana 76 . Vi får ytterligare bevis på hur stark bilden av den (utopiska)
äkta vänskapen var.
Fast vänner skiljas, fast de ej få vandra
På samma väg, till samma fosterland;
Dock mellan själar, som förstå hvarandra,
Det gifs ett oupplösligt syskonband.
(1830–1890) 77
Vägen som vandras ovan är förmodligen den rätta vägen, vägen till
himlen. Andra verser handlar om hur man skall vara som människa
genom livet, med metaforen livets väg som grund. Läsaren får rådet att
behandla sina medmänniskor, dem man möter på färden genom livet,
på bästa sätt. Liksom tidigare visats är det viktigt att dela med sig när
man har att ge av, om det så bara är genom vänlighet och tacksamhet.
Albumägaren skall vara osjälvisk och visa kärlek till den okända nästan.
Det gäller att så en ädel säd
På vandringen genom världen
Att giva det vackraste inom en
Till dem som, oss möta på färden
(1900–1940) 78
Hur man skall vandra på sin väg är något som minnesverserna
upplyser om. Åtminstone bör man försöka vandra piggt och glatt med
raska steg: ”Munter ilar Du ditt mål emot.” Den lycklige vandraren går
hurtigt med röda rosor på kinderna, och är tidigt uppe för att möta nya
äventyr. Det är den glada och starka fl ickan som porträtteras. Att kasta
sig ut på livets bana, ”gå med mod i lifvet in” och möta de prövningar
som kommer med jämnmod är en del av vuxenblivningsprocessen.
Framförallt är det viktigt att lära sig självbehärskning, att aldrig låta
de riktigt starka känslorna synas på ytan. Detta är exempel på hur det
goda lynnet är en viktig ingrediens på livsvandringen. Förnöjsamheten
och tacksamheten skall följa fl ickan åt. I följande exempel är Topelius
(1818–1898) ursprungliga tanke från dikten ”Georg August Wallin” säkert
delvis att Gud ger oss endast så mycket som vi orkar bära.
76 L.M. Montgomery (1874–1942) engelskt original 1908, första svenska översättningen
1909.
77 Carl Wilhelm Böttiger (1807–1878): ”Sambandet”.
78 Ida Granqvist (1872–1949): ”Det gäller”.
195