Var trogen i allt - Doria

36
pel intervjumaterial genom närläsning av materialet 9 (Strauss & Corbin
1990). Under den systematiska genomgången av undersökningsmaterialet
försöker man tolka och etikettera fenomen i det i form av begrepp
eller koder. Genom att jämföra och leta reda på likheter och olikheter,
kan liknande händelser och fenomen namnges och grupperas i kategorier
som forskaren själv skapar. Kategoriseringen sker utgående från
forskarens egna erfarenheter och ämneskunskaper. Forskaren ställer
frågor till materialet som: Vad är det här? Vad betyder det här? Vad
representerar det här? Begreppen som skapas genom detta samlas under
en mer abstrakt kategori och på så sätt bryts materialet ner, sorteras
och byggs upp igen på ett nytt sätt av forskaren (Strauss & Corbin
1990: 57, 61, 63). Analysen är cyklisk, eftersom forskaren går tillbaka
till materialet och till begrepp, tolkningar och egenskaper, för eventuell
omtolkning och omvärdering.
I närläsningsprocessen ingår den del av kulturanalysen som Ehn
och Löfgren kallar tematisering. Tematisering går ut på att man i sitt
material letar efter centrala teman för att se hur människors föreställningsvärld
är organiserad i bestämda kategorier och vad det fi nns för
grundläggande värderingar och förhållningssätt (Ehn & Löfgren 2001:
28, 31ff). Inom berättelseforskningen kallas denna metod ofta för temaanalys.
Temaanalysen liknar grounded theory och har främst använts i
analys av intervjuer. Jag har inte tillämpat temaanalys på mina intervjuer
utan främst på minnesböckernas texter.
Inom temaanalysen använder man sig också av kategorisering av
materialet i olika grupper, eller teman. Forskaren utgår från det egna
materialet och försöker i det hitta olika kategorier med syftet att få fram
mening. Metoden innebär inte bara skapandet av kategorier utan också
att pröva dem, ändra dem till andra som fungerar bättre, kontrollera
dem och revidera dem (Ely 1991: 159f). I materialet söker man efter
teman. Ett tema kan vara genomgående i alla eller i relevanta fakta. Det
kan också fi nnas i den lilla mängd fakta som har en stor känslomässig
eller faktisk betydelse (Ely 1991: 165). Kategoriserandet och klassifi cerandet
av innehållet gör att man hittar teman i intervjuerna som strukturerar
materialet. Inom temaanalysen blir forskaren en aktiv läsare i
kritisk och refl ekterande dialog mellan det empiriska materialet och de
9 Att jag har använt mig av Strauss & Corbins (1990) utvecklade version av
grounded theory istället för den ursprungliga av Glaser & Strauss (1967) beror
framförallt på jag som forskare erkänner och utnyttjar den förförståelse
jag menar mig ha, detta istället för att sträva efter att helt neutralisera min
förförståelse och betrakta materialet så förutsättningslöst som möjligt, vilket
tycks vara den främsta skillnaden mellan de två varianterna (se Alvesson
& Sköldberg 1994: 94f).