Var trogen i allt - Doria

Under 1800-talets slut börjar minnesbokstraditionen spridas till
andra samhällsskikt än de tidigare diskuterade adliga och borgerliga
högreståndsfl ickorna. Detta påverkade självklart innehållet i verser och
illustrationer. Sonja Svensson undersöker i sin doktorsavhandling Folkskolans
Barntidning mellan åren 1893 och 1914 (Svensson 1983). Tidningen
grundades 1892 och kommer ut än i dag som Kamratposten. Även
om tidningen explicit riktade sig till folkskoleelever fanns det barn i
andra samhällsklasser som läste tidningen. Åtminstone i början prenumererade
också barn från välbärgade familjer på tidningen (Svensson
1983: 145f). Detta gör att den blir ett intressant jämförelsematerial
för min undersökning. Enligt Bengt af Klintberg fanns minnesböckerna
från och med förra sekelskiftet i alla samhällsskick i Sverige (1982a: 62),
och förmodligen gäller detsamma Svenskfi nland. En del av de fl ickor
som hade minnesböcker kan också ha kommit i kontakt med Folkskolans
Barntidning. Tidningen är dessutom ett tidsdokument, på samma
sätt som den tidigare diskuterade Linnea, i vilket man kan möta samtidens
syn på hur barn (inte bara fl ickor) skulle vara eller inte vara.
Folkskolans Barntidning hade som syfte att arbeta för de stora målen,
vilka tidningens grundare och redaktör under perioden, Stina Quint,
uttryckte som gudsfruktan, fosterlandskärlek, nykterhet och djurskydd.
Quint ville att Folkskolans Barntidning inte bara skulle vara en
roande tidning, även om det också eftersträvades, utan också en ”ledande
och uppfostrande vän”. Läsarna skulle formas till goda och rejäla
människor, gudfruktiga, patriotiska, fl itiga och hjälpsamma (Svensson
1983: 75, 164).
Svensson skriver att de kardinaldygder som framfördes i texterna
var ett gott och glatt uppförande, arbetsfl it och sparsamhet, god
kroppskultur och omtanke om djuren. Detta skedde genom att önskade
karaktärsdrag och beteenden framhävdes hos barnen i berättelserna.
Ärlighet, fosterlandskärlek, kristen offervilja, ståndaktig kristen
tro, nykterhet, mod och djurskydd var egenskaper och handlingssätt
som premierades hos de agerande barnen (Svensson 1983: 184f).
Två undersökningar av samtida sånger och verser ämnade för barn
har också ingått som referenser i denna studie. Finn Zetterholm har
undersökt barnvisorna kring förra sekelskiftet. Med barnvisor menar
Zetterholm visor skrivna för barn. Han använder dock ordet barnvisa
även för icketonsatt lyrik, så länge som den är skriven explicit för barn
(Zetterholm 1969: 9f).
Sekelskiftets barnvisor är många och behandlar fl ertalet motiv och
ämnen. De är dock också en spegling av sin tids förhållanden; några
genrer och motiv är återkommande hos alla barnviseförfattare. Genrerna
är enligt Zetterholm religiösa, hurtiga, moraliska, nationella, ko-
47