Var trogen i allt - Doria

142
Familjen har en stor plats i fl ickböckerna jämfört med till exempel de
samtida pojkböckerna, visar Marika Andræ. I fl ickböckerna är idylltillståndet
kärnfamiljen och protagonistens belöning i slutet av berättelsen
är att familjen tryggas. Modersgestalterna i fl ickböckerna är goda,
kloka och kärleksfulla. De agerar sällan utanför hemmet, men tar hand
om sina barn i det. Moderskapet är centralt i många berättelser och
mödrarna fi nns med som överförare av värderingar eller som förebilder
(Andræ 2001: 69f, 101). Läseboken Nu ska vi läsa (Borrman et al.
1948) har också en strikt uppdelad könskonstruktion där mor alltid är
sysselsatt i hemmet, tillsammans med dottern, medan pappan kör bil
eller ror. Modern står för trygghet och tröst och fadern för bestämdhet
och auktoritet (Båtshake 2006: 95, 98f, 108). Modern har också stått för
de allmänna lärdomarna som den unga fl ickan behöver i livet. Hon har
visat hur ett hem skall skötas.
När du från barndomshemmet
går och kommer
ut bland andra. Minns
då den lärdom som du fått
där hemma utav mamma.
(1950)
I hembygget ingår den tidigare presenterade kommande äkta hälften,
men också den gemensamma avkomman, vilka uppträder i nonsensdiktningen
framförallt under 1900-talet. I mer eller mindre verklighetsnära
verser tillönskas den tillskrivna familjelycka och barnrikedom.
Din gosse
6*6=36
mata din gosse med kex.
5*5=25
älska din gosse med kläm!
8*9=72
få två barn så gulliga o små.
(1970)
Barn är något som ofta poängteras som en följd av det äkta ståndet.
Även om önskan inte alltid är menad att tolkas helt bokstavligt: ”ett
halvt tjog ungar”, är budskapet tydligt. Kombinationen barn och make
blir en familj, men för att bilden skall bli komplett behövs ett handfast
hem, helst i form av en stuga. Den lantliga idyllen är allenarådande i
minnesböckerna, både i verser och illustrationer. Här syns spår från