Var trogen i allt - Doria

210
underdånighet som skribenterna bemödar sig om att visa. Blomman
stammar fram sin bön om att inte bli bortglömd, men som hågkomstens
blomma är den ändå vackrare och mer värdefull än den mer pråliga
rosen.
Förgät-mig-ej hörs blomman stamma,
Och vännens bön är ock densamma,
Fast tiden allt förändradt har,
Så har dock hjertat samma känsla qvar.
(1860–1930)
Förgätmigejens himmelsblå färg får representera dels hoppet, dels
blygsamheten och oskulden. Blått är en symbol för jungfru Maria och
förgätmigejen har också knutits till henne i folkloren (Burman 1989:
66).
Många sköna blommor stå,
I hjertats rosengårdar inne;
Men skönast är ändå den blå,
Förgät-mig-ej, som kallas Minne.
(1860)
Inte bara tecknade förgätmigejer eller glansbildsdito fi nns i minnesalbumen.
Man har även pressat blommor och sytt eller bara lagt in dem
i albumen. Möjligen har ordet förgäta senare känts för ålderdomligt ty
på bekostnad av fi ness fi nns det många varianter där blomman stammar
”Förglöm ej mig”. Denna fras med början ”tre ord till dig” är också
en mycket populär vers. Liksom i tidigare exempel har förgätmigejerna
från de tidiga varianterna senare ofta fallit bort och symbolspråket är
inte längre så tydligt. Så har till exempel förmodligen skett i versen
nedan från 1950-talet. Det är lätt att tänka sig blommor som istället viskar
”förgät ej mig”.
Må blommor dofta
omkring din stig
och viska sakta
”Förglöm ej mig”.
(1950, 1870–1980)
Illustrationerna kan också påverka versen. Följande är skrivet vid
en glansbild föreställande en röd fågel. Minnesversen har anpassats till
den illustration som skribenten har valt att använda.