Var trogen i allt - Doria

när det gäller metod och teori. Kulturanalysen som den beskrivs av
Billy Ehn och Orvar Löfgren har både teoretiska och metodiska drag
(Ehn & Löfgren 1982; 2001, se även Henriksson 2004). Teoretiskt är jag
främst inspirerad av ett konstruktivistiskt synsätt på kön.
Databasskapande som metod
Den databas som jag skapade under insamlings- och sorteringsfasen
av arbetet kom också att påverka min metod. Databasen blev ett metodiskt
verktyg. I och med att jag suttit många timmar och skrivit av inskrifter
ur mitt minnesboksmaterial har jag också lärt känna materialet
närmare än om jag bara skulle ha bläddrat igenom minnesböckerna eller
till och med läst igenom dem från pärm till pärm upprepade gånger.
I avskriftssituationen har jag hela tiden varit tvungen att ta ställning till
mitt material. Vad står det egentligen i texten? Hur är texten utformad?
Vad fi nns det för metainformation som skall skrivas in i databasens
post?
Redan skapandet av formulär för inskrifter av poster i databasen
påverkade min tolkning av materialet. För att bestämma exakt vad som
skulle skrivas in i databasen måste jag besluta vilken information som
var viktig. Jag ställdes inför frågor som: Vilka delar skulle en post bestå
av? Vilken information var det som jag trodde att jag skulle behöva i
min undersökning? Hur noggrant skulle jag återge materialet?
Jag ser mitt databasskapande som en del av avhandlingsarbetet och
menar att själva avskriften av minnesbokstexterna och därigenom inskrivandet
i databasen blev en form av transkriptionsakt. Med transkribering
brukar man i folkloristiska och etnologiska sammanhang främst
mena överförandet från tal till text, till exempel vid transkriberandet
av en intervju. Ordet transkribering har dock en vidare betydelse och
omfattar också att transkribera från ett skriftsystem till ett annat, till
exempel från kinesiska tecken till latinska. Transkriberingen sker från
en skriven text till en annan skriven text.
Transkribering kräver alltid ett visst mått av tolkning. I intervjutranskribering
måste man lyssna noga och tolka vad som sägs. Man måste
också besluta sig för vilket transkriptionssystem man skall använda sig
av. Hur nära materialet vill man komma? Det fi nns till exempel etnopoetisk
transkribering där pauser och turtagning spelar en stor roll (Tedlock
1971; 1983; Klein 1990: 49ff). Andra transkriptioner lägger stor vikt
vid dialekt och nära återgivning av hur orden sägs, eller känslouttryck,
som skratt och gråt. I mitt fall fanns hela tiden tolkning av de handskrivna
texterna med. Vad står det och hur skall jag återge detta på
bästa sätt i ett annat medium än det ursprungliga? Jag har försökt åter-
33