Var trogen i allt - Doria

i sorg, medan oskulden kan lyckliggöra och glädja den unga fl ickan.
Oskulden är även den något ospecifi cerat. Hur man är när man är
oskuldsfull kan man inte läsa i minnesverserna, men det är tydligt att
det är viktigt att vara det.
Beholl ditt rena oskuldsfulla hjerta,
Intill din lefnads sena höst.
Och i lifvett skall med smärta,
Du ej sakna lugn och tröst.
(1830)
Bjurman menar att idealet för kvinnornas fostran var vad hon kallar
oskuldsfostran. Det oskuldsfulla hörde till den osynliga skönheten.
Oskulden lade sig som en lyster över de sköna dragen och en mildrande
slöja över de mindre sköna. Den oskuldsfulla kvinnan präglades av innerlighet
och vemod. Egenskaper som älskvärdhet, oskuld, mildhet och
ljuvhet, ödmjukhet och underkastelse hörde ihop (Bjurman 1988: 37).
Versen av Karl-August Nicander (1799–1839) som funnit sin väg
till minnesböckerna är av den beskrivande sorten, och uppfattas säkert
inte som en uppmaning till oskuld. Istället är det en hyllning till
ungdomen. Men i detta sammanhang blir det också en hyllning till de
oskuldsfulla.
Herrligt är endast det unga och rena.
Skönaste fröjden är oskuldens fröjd.
Ungdomens oskuld eröfrar allena
Lifvets förklarade, strålande höjd.
Ljufvaste drömmen om sällhet och ära,
Kronan af lifvet, o ungdom, är du.
Lycklig är den, som i åldren kan bära
Glad dina törnfria rosor ännu.
(1880)
Den oskuldsfulla fl ickan är den behagliga fl ickan, hon använder inte
för stora åthävor och drabbas inte av för starka känslor, åtminstone
visar hon inte upp dem. Andra ord som beskriver denna idealkvinna i
verserna är huld, mild och vän. När albumägarna smickras i verserna
sker det genom att bland annat dessa egenskaper tillskrivs dem.
Under 1800-talet fördes en livlig uppfostringsdebatt, i böcker, broschyrer
och tidningsartiklar. Framförallt handlade det om uppfostran
av de borgerliga fl ickorna, just de fl ickor som hade minnesböcker under
den här perioden. Gunnar Qvist poängterar hur debatten framförallt
113