Var trogen i allt - Doria

Samtidens litteratur gjorde insteg i stamböckerna under 1600-talet
och i de olika ländernas album var det givetvis främst de inhemska
författarna som citerades, i Tyskland exempelvis Schiller och Goethe.
Davidson säger också att de litterära stamboksbidragen torde vara ganska
goda värdemätare på vilka författare som varit på modet och i vilka
kretsar de lästes (Davidson 1992: 23).
De valspråk som hörde till tillskrifterna i de äldre stamböckerna
hade ibland formen av en rebus, ett anagram eller ett kronogram ur
vilket man kunde utläsa en sentens, ett årtal eller skribentens namn.
Vapnen försvann i takt med att studenter och borgerskapet blev de som
framförallt nyttjade stamböcker. Med detta förändrades även illustrationerna.
Under 1700-talet var porträtt i form av klippta eller målade
silhuetter vanliga och med romantiken kom blommor av alla de slag,
dock mest vid kvinnors tillskrifter och i deras egna stamböcker (Davidson
1992: 23ff, se även Sjöblad 1993).
Småningom övergick stambokstraditionen 2 till vad som i denna avhandling
kallas minnesbok. Den största skillnaden är att det framförallt
var kvinnor som hade böcker, ofta under en kortare tidsperiod än
stamböckerna användes. Användarna blev också allt yngre och yngre.
Inskrifterna i minnesböckerna är i huvudsak författade på svenska (i
Sverige och Svenskfi nland) och en särskild fl ora av albumverser växte
fram. Själva böckerna har i de fl esta traditioner gått från att vara läderinbundna
böcker, till böcker med pappärmar, ofta med ordet Poesie
eller Minne tryckt på (se bild sid. 87). 1900-talets andra hälft ger
alltmer färgglada böcker, ofta med plastade pärmar, och på 1970-talet
kommer de bolstrade böckerna, ibland i form av hjärtan eller liknande
(Enerstvedt 1987: 24; van den Berg 1999: 250 m.fl .).
Bengt af Klintberg gör ett försök att utreda terminologin runt minnesböckerna.
I Sverige kallas dessa böcker för poesialbum, men förmodligen
användes ordet till att börja med som beteckning för de böcker
som ägaren själv samlade dikter i, ett slags poetiska avskriftsböcker.
Först under 1900-talet kallas albumen med vänpoesi för poesialbum,
innan dess benämndes de minnesböcker eller minnesalbum (af Klintberg
1982a: 49). I Norge tycks utvecklingen ha varit den motsatta. Åse
Enerstvedt tror att den norska termen minnebok troligen dök upp i samband
med att barn började skriva verser till varandra. Så länge som det
2 För den som är intresserad av svenskspråkiga stamböcker fi nns fl era artiklar
koncentrerade på innehållet i enskilda böcker (se Bæckström 1937;
Davidson 1983; 1984; Lindberg: 1983; Nikula 1983; Ryberg 1994). Kungliga
Bibliotekets samling av stamböcker fi nns presenterad i Dillman (2005) och
Kurras & Dillman (1998).
13