Var trogen i allt - Doria

240
viktigaste platserna för denna unga kvinna är det tredelade hemmet,
bestående av det lilla, det stora och det eviga hemmet. Det lilla hemmet
är det nostalgiserade barndomshemmet, och senare i livet hemmet som
skapas tillsammans med den kommande maken. Det stora hemmet är
fosterlandet som skall hållas i minnet och hedras genom att fl ickan lever
upp till kraven som ställs på den goda kvinnan. I förlängningen
av detta fi nns det eviga hemmet hos Gud. Detta är ett hem att se fram
emot med tillförsikt, men för att nå det på rätt sätt gäller det att leva
upp till idealen.
Det kanske tydligaste temat, och det som människor främst förknippar
med sin minnesbok, är minnandet av vännerna. Att komma ihåg,
och vara trogen, sina vänner är en viktig uppgift för den goda kvinnan.
Att skriva i en minnesbok är att ge en gåva, och det fi nns ett ömsesidigt
utbyte mellan skribent och albumägare. Skribenten ger ett minne, och
kanske samtidigt en lyckönskning eller ett levnadsråd, medan albumägaren
öppnar sin vänskapskrets och inkluderar skribenten i den skara
av vänner som aldrig skall glömmas bort. Här skapas automatiskt rum
för ett maktspel med uteslutande och inkluderande i gemenskapen,
där subtila detaljer som val av verser eller illustrationer kan vara avgörande.
Vem får skriva och vem får den fi naste glansbilden i sin bok?
Som skribent kan man både utlova vänskap och be om den. Man kan
aktivt lova att aldrig glömma, att alltid minnas, eller passivt önska och
be om att inte bli bortglömd.
Det går ett stråk av nostalgi genom minnesböckerna. Barndomen
är den bästa tiden, tiden som man bör njuta av och nostalgiskt blicka
tillbaka på som vuxen. Det är en sorgfri och trygg tid, ofta symboliserad
av barndomshemmet och modern i detta. Barndomens fl yktighet
poängteras och det gäller att ta vara på den lyckliga och oskuldsfulla
tid som den innebär. Den vuxna människan som tittar i sin barndoms
minnesbok förväntas förfl yttas tillbaka till ett nostalgiserat utopiskt
barndomslandskap, vilket både sker och inte sker. En del människor
påminns starkt om barndomsvänner och sig själva som barn, medan
andra skakar på huvudet och inte minns någonting. Ofta ligger upplevelserna
någonstans mitt emellan. En del av skribenterna är lätta att
minnas och de väcker händelser och företeelser från decennier tillbaka
till liv igen, medan andra inskrifter inte ens lyckas sätta ett ansikte på
underskriftens namn.
Livet för den unga minnesboksläsaren är en resa från punkt till
punkt, från start till mål. Under denna resa gäller det att leva upp till
idealen, att visa sitt goda lynne, att arbeta fl itigt och att visa sin tacksamhet.
Det är på denna resa vännerna fi nns och gör sig påminda. Resan
kan ske genom rum eller tid, den kan vara en resa på livets väg eller