13.07.2015 Views

fulltext - DiVA Portal

fulltext - DiVA Portal

fulltext - DiVA Portal

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

som kan kombineras med de flesta etiska utsagor, utan enmoralfilosofi som är mer normativt och regelmässigt orienterad ochsom förs fram i fullt dagsljus.Den kontraktsfilosofiska skolan alltsedan Hobbes ser en socialöverenskommelse som en lösning för att undvika allas krig mot alla.Moralens grund, ja tillblivelse, blir det reciproka kontraktet. 'TheSecond Law of Nature', ålägger varje part "att avstå från sin rätt tillallt och nöja sig med så mycket frihet mot andra människor som hantillåter andra människor mot sig själv" [Hobbes 1651, kap 14]. Enligtden syn som kontraktsfilosofin står för har individen inte givit uppsitt egenintresse för ett kollektivt projekt, utan startat det kollektivaprojektet för att bättre gynna egenintresset.Till de historiska rötterna hör sofisterna och andra grekiskaindividualister som intresserade sig för vilket som var det rättaeudaimonia-projektet. Den diskussionen om det önskvärda livet kanses som levnadsfilosofi snarare än moralfilosofi och den senarekommer främst in när konflikt uppstår. Konflikter beror inte bara påatt människor har olika projekt, utan ofta på att olika individer harsamma mål men att det uppstår konkurrens.Precis som i mer konventionell moral läggs stor vikt vid vad man intefår göra. Förbuden gäller individer i allmänhet, men i synnerhetmakthavare som har möjlighet att genom statsmakten otillbörligtgynna sina egna eudaimonia- projekt och stoppa andras. Dåmänniskor inte är främmande för att låta sina projekt växa ut påandra personers bekostnad är det primärt att inte få sitt projektöverkört av andras intressen, så lösningen blir en avvägning mellanen öl1skan om egen handlingsfrihet och en önskan att inte bli ett offerför andras handlingsfrihet. Stephen Holmes [1993] har talat om 'theself-exemption taboo' som ett rimligt moraliskt krav på de reglerman föreslår. En etisk egoist bländas inte av sin egocentricitet på såsätt att han ser den som unik och berättigad, utan tillerkänner andraen rätt till en motsvarande inriktning. Reglerna gäller för alla, meningen förväntas vara neutral till vem som får en förmån. Moralenupplöser inte intressekonflikter utan nöjer sig med att reglera dem.Etisk egoism bör inte ses som en kålsuparteori som följer avpsykologisk egoism; om människor är alltigenom egoistiska så ärolika etiska regler bara mer eller mindre missvisande utlåtanden ochdet finns inga skäl att tro på en kvalitativ skillnad mellan olika regler.II : 3

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!