fulltext - DiVA Portal

Detta perspektiv behöver relateras till två extrema och diametraltmotsatta uppfattningar om normers och reglers betydelse. Enligt denena av dessa så finns det ingen aktiv roll för normer och regler, utande är egentligen bara speglingar och systematiseringar av något somsker av helt andra orsaker. Vi tror oss följa regler, men det är reglernasom följer vårt beteende. Enligt T. H. Huxley kan själva medvetandetses som en sorts epifenomen, en sorts spillvärme från en mermekanisk och determinerad process (Lindahl 1998). Jag skall inte gåin på någon utläggning för den i mina ögon mer rimliga Popperianskauppfattningen att medvetandet utövar en påverkan på handlandet,utan bara klargöra att jag ser en viktig roll för medvetande ochnormer. Pilarna i figuren kan tolkas som ett stöd för den diametraltmotsatta uppfattningen till Huxley, att medvetandet är en oberoendevariabel som helt styr beteendet. En så avgörande rollöverensstämmer dock inte med min bedömning. Som framhållitstidigare sätter bl a. biologin vissa ramar, så också ekologisk situationoch teknologisk nivå. Men inom dessa ramar fattas praktiska valmellan möjliga alternativ. I ett längre tidsperspektiv ökar ocksåbredden av handlingsalternativ. Såväl ett samhälle som en personligkaraktär kan utvecklas stegvis i alternativa riktningar. De kumulativaförändringarna gör att slutstadierna, manifesterade i beteende, kan blisignifikant olika, beroende vilka normer som prövats, accepterats ochpraktiserats av agenten själv och de han interagerar med.Syftet med detta klargörande av etiken som inkluderande en indirektsocial påverkan, är främst gjord för att skapa distans från en avskildfilosofisk syn där frånvaro av världsliga influenser ses som enrenodling - agenten och hans samvete har de enda två rollerna. Detsom är av intresse i denna avhandling är en etik som harbeteendevetenskaplig relevans.Ett intressant svar på den mest centrala metaetiska frågan "vad äretik?" är att det är regler för att lösa intressekonflikter mellanindivider av Homo sapiens. Finns det möjligheter att föra ettresonemang som är baserat på ett evolutionärt perspektiv och som ärstarkare än andra alternativ? Ett resonemang som förs med enöppenhet för att ersätta altruismen som etiskt mål, inte att söka nyaargument för att rättfärdiga den.Enligt en vanlig syn delas etiken in i tre olika kategorier: metaetik,normativ etik och deskriptiv etik (ex Frankena 1972). Dessa66