fulltext - DiVA Portal

en preferens för en situation där uppoffringar och förmåner inte ärlika ihopkopplade och en sådan nyordning ses av många som mersocial och mer moraliskt högtstående. Det förbises ofta att dettaockså implicerar möjligheter till vad som i spelanalys benämns 'freeriding'.Det finns även ett inslag att genom exemplets makt påverka detviktigaste av alla beslut, Guds dom över den egna personen. 'Dömenicke, så skolen I icke bliva dömda; fördömen icke så skolen I ickebliva fördömda. Förlåten, och eder skall vara förlåtet' (Lukas 6: 36).Altruisten kan hoppas på en välvillig Gud, men också för denegoistiske syndaren finns det möjligheter till nåd. Den mest negativaprognosen är för den reciproke. En ambition för rättvisa imedmänskliga relationer bedöms som mänsklig hybris ochreciprocitet är huvudmålet för en kritik som är radikal, konsekventoch oförsonlig.Kants kategoriska imperativ - 'handla endast efter den maxim omvilken du samtidigt kan vilja att den skall bli en allmän lag' - ses oftasom en variant på den Gyllene regeln. Det kategoriska imperativet ärså opreciserat att det kan ge utrymme för det mesta. Såvälregelutilitarism som en rad reciproka principer är väl förenliga. Kantföreslår en central princip som ett kategoriskt imperativ - 'handla såatt du alltid använder människanaturen ... även som ett ändamål ochaldrig blott sonl ett medel' - vilken ger en något mer substantiellinriktning. (Ofta beskrivs Kants olika åsikter som olika'formuleringar' av det kategoriska imperativet, vilket är en märkligoch missvisande tenninologi då det rör sig om skilda ideer. Att Kantsjälv initierade detta språkbruk är blott en förklaring, menotillräckligt som skäl). Denna princip särskiljer från såvälregelutilitarism som den reciproka konsekvensialism somrepresenteras av bandet mellan tjänst och gentjänst. En sådanförväntan på belöning ligger inte i Kants syn på en moraliskhandling.Om Kants råd verkligen är ett gott råd till lyssnaren, i denbemärkelsen att det är troligare att det går honom väl om han följerrådet än om han nonchalerar det, är diskutabelt, även enligt Kantsjälv. Så här beskriver Kant omgivningens förväntade reaktion ijämförelse med mindre stringenta alternativ: "Gillerts filosofi är fulltmed tal om kärlek och vänlighet och vänskap - alla moralisterskäpphästar; sådan filosofi bidrar till egenkärlek. Men människan bör46