fulltext - DiVA Portal

analys visar dock att kritiken mot etisk egoism är förvånansvärt svag.Det närmast unisona fördömandet backas inte upp av några hållbararesonemang. Min slutsats är att det som är väsentligt i kritiken intevisar på någon filosofisk inkonsekvens i etisk egoism utan utgör tvåargument av annan karaktär. Det ena, 'förhoppningsargumentet', är isig själv en inkonsekvent invändning, men så psykologiskt lockandeatt tom Kant attraherades. Om andra kan fås att känna en pliktbortom reciproka konventioner så kan jag själv i vissa situationerkomma i åtnjutande av sådana tjänster som inte skulle hatillhandhållits om samhället präglats aven mindre långtgående moral.Denna lockelse förbiser dock en balans mellan rättigheter ochskyldigheter.Det andra argumentet är betydligt starkare, men inte av principiell,utan av empirisk natur. Enligt Donald Campbell (1975) kanaltruismen ses som instrumentellt rationell. Enligt hans fjädermodellkan mänskligt beteende ses som en jämviktspunkt mellan en starknaturlig kraft som kan betecknas som egoism och en motriktadkulturell kraft som kan betecknas som altruism. Den naturligamotkraften gör att altruismen aldrig kommer att nå sina officiella måloch det är heller inte önskvärt. Det önskvärda tillståndet ligger docklite mer åt det altruistiska hållet än den faktiska situationen, såaltruismen drar åt rätt håll även om dess budskap har många brister.Campbell menar att det instrumentella värdet av altruism som enkraft som påverkar i rätt riktning är det centrala, och detta gör densocialt önskvärd.De som analyserar altruismen specifikt kommer stundom till kritiskaslutsatser som kan vara riktiga i sig; altruistiska ideer är oftasjälvgoda lögner, intellektuellt nonsens och det råder motsättningarmellan olika altruistiska ideal. Men eftersom det mänskliga samhälletfelar åt det egoistiska hållet bör dessa altruistiska föreställningar inteöverges. Den åsikt som är huvudmål för Campbells invändning ärmodern psykologi som generellt prioriterar personliga emotioneröver sociala normer och tabun. Dessa kan tyckas både irrationellaoch destruktiva för individen, men Campbell ser en fundamentalsocial nytta. Många delar hans uppfattning; altruism är enkorrigeringsfaktor som behövs för att få själviska individer attfungera socialt tillsammans. Han påpekar att alla samhällen har haften hög grad av altruistisk agitation och bekämpat egoistisk filosofi.Med den diversitet som finns mellan mänskliga kulturer så skulle detfinnas några kulturer som bygger på en mer egoistisk bas om detta87