fulltext - DiVA Portal

övergripande syn som skall balansera livets komponenter till enharmonisk enhet. En sådan etisk syn kan vara av stor vikt för depolitiska beslutsfattarna och för enskilda människor som reflekteraröver hur de bör handla. Det grekiska målet - att finna eudaimonia - äri hög grad ett individuellt projekt, men själva handlingsfriheten idenna strävan och variationen mellan olika individers agerande harimplikationer för hur de sociala ramarna bör utformas. Vad som ärgott för människan säger mycket om hur det goda samhället börutfoffilas.Förutom eudaimonia-traditionen finns det ytterligare en filosofisktradition som har bidrag att ge och det är iden om ettsamhällskontrakt (Hobbes 1651, Locke 1690, Rousseau 1762, Rawls1971). Också för dessa filosofer är den mänskliga naturen central förhur samhällsregler bör utformas. Båda dessa perspektiv har förstärktsav neodarwinism och andra vetenskapliga insatser som utökat vårkunskap om den mänskliga naturen.En förnuftsmässig syn på etik som reciprocitet, vilket dennaavhandling strävar efter att ge ett bidrag till, har en serie kritiskakonstruktionspunkter. Tanken är att etiken istället för att moraliseramot egoism skall övertyga många individer om att det är egoistisktrationellt att låta sig begränsas av reciproka regler. Det gäller attskydda sig mot att hamna i ett subegoistiskt underutnyttjande avsamarbetets möjligheter. En än större social fara är gruppegoistiskakonflikter. Också här gäller det mindre att moralisera motgruppegoismens låghet än att framhålla det konstruktiva i att degruppegoistiska projekten håller sig inom reciproka ramar.En fruktbar vinkel är att se "arms-race control" som en reciproknedrustning. Duellregler som föreskriver ett stort antal steg och ettenda skott är ett historiskt men illustrativt exempel. Det är intemedkänsla med förloraren som är drivande, utan reglerna görs under"a veil of ignorance" så att man själv kan gynnas. Det är ett exempelpå en konstruktiv lösning som ser konflikter som oundvikliga ochistället försöker styra mot en mindre kostsam konfrontation. I mångaandra konfliktsituationer söker man begränsa den helt friakonkurrensen för att förbättra det genomsnittliga resultatet för detävlande. Många situationer är inte så komplicerade och det tycksfinnas realistiska och robusta lösningar. Även om det finns god grundför skepsis mot socialingenjören som visionär finns rimligtvis ettutrymme för en mer modest ingenjörskonst.17