fulltext - DiVA Portal

vara värdig, inte så mycket för att älskas som värdig respekt ochhögaktning. En samvetsgrann och rättfärdig man som är opartisk ochinte accepterar någon bestickning blir inte föremål för kärlek, ocheftersom han är samvetsgrann i det han accepterar kommer han att fåfåtaliga möjligheter att agera med storslagenhet och kärlek och hankommer följaktligen inte att bedömas som älskvärd av sinamedmänniskor. Men han kommer att finna lycka i att bedömas varavärd att högaktas; dygd blir hans sanna intrinsikala värde" (1997, s166, övers. JT).Den pliktetik som föreslås är präglad aven hög grad av neutralitetmellan olika agenter som alla behandlas på ett respektfullt sätt.Varken det egna jaget eller vissa andra gynnas. Kant tvingas liksomsina religiösa föregångare att ta till en metafysisk reciprocitet ('detmoraliska gudsbeviset') för att få det rimligt att ett handlande enligthans moralprinciper skall ge utdelning för den moraliske personenutöver dygdens intrinsikala värde.Också utilitarismens filosofer förespråkar en mer agentneutral änsjälvdestruktiv altruism, men ser en attraktion i den Gyllene regeln.John Stuart Mill skriver "In the golden rule of Jesus of Nazareth, weread the complete spirit of ethics of utility. To do as one would bedone by, and to love one's neighbour as oneself, constitllte the idealperfection ofutilitarian morality." (Mill 1863/1987, s 288)Bergspredikans förespråkande av extrem självuppoffring överskuggarde likaså altruistiska imperativen i den Gyllene regeln ochsekulariserad moralfilosofi. Agentneutraliteten hos Kant och Millförtar dock inte den altruistiska rekommendationen att göra en stormängd uppoffringar för andra som har små utsikter att bliåtergäldade. Nya testamentets kärleksbudskap framförs också ofta ien mer neutral form än som utplånande försakelse: 'Du skall älskadin nästa såsom dig själv' (Matteus 22:39). Religionens lockelser omöverkompensation, som ett evigt liv i paradiset, blandas ofta medhyllningar till försakelsen. Därför blir budskapet grumligt vad gällerbåde intention och effekter för agenten själv, men tydligt i sina kravpå altruistiska handlingar.Exemplets makt fungerar i många situationer, men då är det sällankopplat till villkorslöshet och det finns arlledning att hysa en vissskepsis till ens egen förmåga att influera alldra. Det finns skäl att delaKants pessimism vad gäller en automatik som belönar 'rätta'47