fulltext - DiVA Portal

ytas av den som senare visar sig blir förlorare jämfört medprisutvecklingen på marknaden. 'Jag vinner - uppgörelsen gäller' och'jag förlorar - uppgörelsen gäller ej' är inget möjligt alternativ.Även Gauthier lockas av potentialen för moral utöver omdöme (denengelska termen 'prudence' täcker väl in den blandning av visdom,försiktighet och intresse som balanseras av omdömet). Om beslutenär "secret and private" så blir de oberoende, och omdöme leder till attbåda väljer att avstå från samarbete. Bara "morality" leder till att manfortsätter ändå. Detta ger enligt Gauthier möjligheter till mersamarbete än blott omdöme. Det bör dock påpekas att det ger mångatillfällen till svek. Gauthier inser detta och skriver "In other words,each must find it adventageous to insure that their choice of strategiesare interdependent, so that the pact will always be prudent for each tokeep. But it may not be possible for them to insure this and to theextent that they cannot, prudence will prevent them from maximizingmutual advantage." (Gauthier in Rogers 1997, s 259)Stabilitetsargumentet talar för 'prudence' - den större räckvidden för'morality'. Citatet visar på kluvenheten; 'morality' blir ett känsligtkantianskt halvfabrikat som dock snarast bör omvandlas till en merstabil slutprodukt.Reciprocitet som kategorisk dygd räcker knappast till att säkra ensådan optimistisk överenskommelse. Det kan naturligtvis räcka omnågon ger sitt goda namn, men detta under förutsättning att det finnsett gott namn att ge och att det skulle skadas så mycket av ett svek attett sådant blir olönsamt. Grundlös optimism om andras beteende kanknappast vara en tillräckligt fast grund. En reciprok reflektion överdet kategoriska imperativet skulle för det första hävda att bara avtalsom kan backas upp med kontroll och sanktioner bör ses somlämpliga att upphöjas till allmän lag.Det finns något utopiskt i dygd/moral såsom något absolut. Jag trordet är viktigt att se reciprocitet som en moral av mindre kategorisknatur. De man har att göra med behöver inte ha en dygd som Caesarshustru. Det är mer av omtanke om relationens bibehållande, omframtidens skugga, som driver det reciproka beteendet. Från en merrationell utgångspunkt så finns en misstänksamhet mot denkategoriska dygden även när den pekar i ungefär rätt riktning. Dettycks klokare att koppla reciprocitet till omdömets prövning och inteupphöja ömsesidighetens princip till ett kategoriskt beteendefrikopplat från rationalitet.53