fulltext - DiVA Portal

med en evolutionär värld kommer att eliminera denreligiöst/metafysiska grund som många filosofiska moralläror vilarpå. Altruism har stora problem med sanningskravet; Eden är inteursprungstillståndet och utilitarism är knappast i harmoni mednaturlig selektion.Ofta görs en strikt åtskillnad mellan normativ etik och deskriptiv etik.Också här kan man ifrågasätta grunden för en uppdelning, dvs omman inte skiljer det som bör knytas ihop. Fakultetsmässiga skälstöder en uppdelning, då den deskriptiva etiken belyses av sociologeroch antropologer medan den normativa etiken är filosofernas domän.Samtidigt är deskriptiv etik just utsagor om vad människor anser varanormativt rätt och i viss mån också hur de faktiskt handlar. De somhyser dessa normer ses dock inte som kvalificerade att deltaga idebatten om vad som är rätt, blott som underlag till vad som ansesrätt. Den normativa etiken är dock inte avskild, utan bör haanknytning till vardagsetiken, men sambandet har blivit svagt ochvardagsetiken har fått leva i skuggan aven söndagsetik som tilldragitsig det filosofiska huvudintresset. Jag bedömer detta som olyckligt.Som synes saknas deskriptiv etik i modellen men termen preskriptivetik finns. Med dess stora andel av den etiska cirkeln vill jag betonaatt den centrala frågan i etiken är val av preskriptiv etik. Normativetik är en faktor i detta, men ofta av underordnad betydelse. Denföreslår övergripande regler för att strukturera, motivera ochdiskvalificera olika ideer. Men dessa synpunkter kan framstå som såsvagt grundade att de får en marginell betydelse. Paret normativ ­deskriptiv etik ger också en missvisande bild av normativ etikskaraktär. I hög utsträckning utgör den ju deskriptiva redogörelser avvad en rad framstående personer sagt, skrivit och kan förmodas hatänkt.Det finns en reduceringsambition inom filosofin; man söker en merövergripande norm som kan ersätta flera mer specifika. Det förvånardärför inte att generella utsagor ses som på en högre nivå än specifikanormer. En berättigad regel är att en norm bör gå att universalisera,men detta är inte på något sätt tillräckligt som ett rättfärdigande.Tvärtom är det så att en specifik norm står mycket starkare då detfinns en kontext i vilket andra faktorer kan dra åt samma håll. Iallmän form blir det kontextuella stödet svagare och det ökar behovetav att motivera normen. Mången generell filosofisk regel är blott påförsta ordningens nivå och behovet av rättfärdigande är inte mindre,69