fulltext - DiVA Portal

få därför. Också syndare göra ju detsamma.Ock om I lånen åt dem av vilka I kunnen hoppas att själv få något,vad tack kunnen I få därför? Också syndare låna ju åt syndare för attfå lika igen.Nej älsken edra ovänner, och gören gott och given lån utan att hoppaspå någon gengäld. Då skall eder lön bliva stor, och då skolen I varaden Högstes barn; ty han är mild mot de otacksamma och onda"Det är värt att notera att kritiken av utlåning inte är en kritik av ränta,utan mot 'att få lika igen'. Det är tanken tjänst mot gentjänst somkritiseras. Den Gyllene regelns reciproka innehåll tycks inte vara merän att den kan ge ett reciprokt intryck - speciellt när den blir bedömdutan kontext - men inte bara handlingsrådet utan även motivet bakomtycks vara på uttrycklig kontrakurs med en reciprok syn.Uppmaningen är att inte vara reciprok själv utan gynna människorsom inte är reciproka utan'otacksamma och onda'.Ett synsätt är att som Carl-Hennc Grenholm (2000) se den Gylleneregeln som en helt altruistisk regel. Den säger blott att vi kan få hjälpmed att avgöra vad som är gott för andra genom att fråga oss vadsom är gott för oss själva. Det är dock svårt att se någonting av vikt iett sådant närmast trivialt praktiskt råd. Det hamnar helt i skuggan förBergspredikans moraliska och radikala uppmaningar. Något mermåste ligga i denna regel som motiverar dess framträdande roll.I ett icke-reciprokt utbyte finns inte bara altruister utan ocksåegoister. 'Såsom I viljen' indikerar en hel del attraktion till att fåfavörer utan betungande skyldigheter. Det är enligt min meningdenna egoistiska sida som gör att den Gyllene regeln framstår sommer rimlig än Bergspredikan i övrigt. Regeln är snarast en blandningav egoism och altrtlism som explicit tar avstånd från reciprocitet. Enmekanism som är ett genomgående tema i Nya Testamentet är tilltrontill föredömets makt. Genom att handla kan man få andra att följa ensföredöme.Den Gyllene regeln implicerar snarast en argumentation enligtföljande. 'Eftersom du är egoist vill du att andra skall vara altruister.Genom exemplets makt kan du få andra att bli altruister vilket ju är iditt egoistiska intresse. Gör därför altruistiska handlingar' . Detta geren mer komplett bild än det ensidiga talet om uppoffringar och det ärdenna helhet med både egoism och altruism (även om man helst talarom den senare) som är alternativet till den reciproka modellen. Det är45