fulltext - DiVA Portal

• Kolerisk - gul galla - adel• Melankoliker - svart galla - präster• Sangviniker - blod - borgare• Flegmatiska - slem - bönderHippokrates står för kopplingen mellan vätskorna och temperament,medan socialgruppen är ett betydligt senare tillägg. Hur storöverensstämmelse som indikerades är diskutabelt, men balansen ikroppsvätskor ansågs som ytterst viktig också för den fysiska hälsan.Just dessa termer är passe även i folkligt tänkande, men de har ersattsmed nya grupperingar som inte kan avfärdas som kuriosa. Frågan omnågon modern uppdelning av personligheter har en effekt så att enpsykologisk indelning tillför något utöver andra gruppindelningar.Om etik sätts som en fjärde kategorityp så uppstår frågan om dentillför något vid analys av mänskligt beteende.Konsumtionsinriktning kanske inte förklaras lika bra avensärskillnad i olika livsstilar ("life styles") som aven uppdelning isocialgrupper. En ny gruppering bör visa sig ha någon relevans förbeteendet, och därutöver, som ett andra steg, att den har ett bättreförklaringsvärde än en etablerad gruppindelning. Redan det förstasteget är svårt att klara.Lennart Sjöberg är kritiker av typologier och menar att deraspopularitet i psykologins vetenskapliga kretsar har avtagit (Sjöberg1993 s 25). Den bedömningen är förmodligen korrekt och i skarpkontrast till olika uppfattningar i psykologiintresserade grupper ivilka Kohlbergs sex steg, Maslows behovshierarki och Iungsarketypiska personligheter inte bara åtnjuter popularitet utan även enhel del respekt. Ideerna harnl0nierar med en "Folk conception ofhuman behavior" (Sjöberg & Drottz-Sjöberg 1993, s 8) som ocksåinfluerat många vetenskapsmän i angränsande discipliner. Det ärlockande att tänka sig människor som typer med en konsistens iuppfattningar, gärna en som livsstil eller 'en humanistiskmänniskosyn', som inte är determinerad aven materialistiskkomponent sonl ges av exempelvis demografiska data. Vad vi tänker,vill och känner har betydelse och något vi har ett voluntaristisktinflytande över.En uppdelning som påminner om denna undersöknings är denWildavsky & Dake (1990) kallar 'culture theory'. Med hjälp avställningstaganden i sex "items" (två inriktade på varje kategori)74