fulltext - DiVA Portal

Invändningar och alternativ.Tanken att sätta kriterier på etiken för att bedöma den ärkontroversiell. Alasdair MacIntyre (1968, 1981) är en av många somprotesterar och menar att det inte går att mäta mätstickan. Som av såmånga andra försvaras moralen som absolut med mycketrelativistiska argument. Bristen på fasta punkter gör att en tro, somför de icketroende framstår som mycket naiv, blir det mest absoluta.Moralen hyllas och mystifieras. Gauthier (1986, s 310) uppfattarockså att MacIntyres centrala budskap är att sofisterna begick ettmisstag när de försökte att granska moralen kritiskt istället för attanvända den som rättesnöre för kritik. I mina ögon framstårreflektion över etikens teser som·en fruktbar inriktning.Ett försök som ligger nära den presenterade modellens fyra kriterierär C.E. Harris (1986). Hans ansträngningar till en mer systematiskutvärdering av moraliska alternativ använde sig av fyra kriterier:,consistency, plausibility, usefulness and justification'.Med 'plausibility' betecknar Hams överensstämmelse med en allmänuppfattning och är den aspekt som har minst överensstämmelse medmina kriterier. Många andra ser moralisk bedömning som en sortsRawlskt 'reflective equilibrium' mellan teoretiska principer å den enasidan och en sorts folklig moralisk intuition å den andra (Rawls1971). Virginia Helt (1982) argumenterar för att den intuitivabedömningen bör vara en allvarlig testning aven etisk teori påliknande sätt som en vetenskaplig teori prövas mot empiriskaundersökningar, och blir förkastad vid falsifierande empiri. Det finnsdock även en poäng i kritiken aven alltför lyhörd anpassning till'plausibility' (exempelvis Smart 1982, s 56). Om moraliska principerblott är intellektualiseringar av allmänna eller personliga åsikter ochförkastas eller revideras var gång de går emot den intuitivauppfattningen så saknar de all egen kraft. Etik är då inget mer än ettförsök till en mer intellektuell och systematisk omskrivning av denkonventionella moralen.Genom att ha preskriptiv moral som en central del i modellen såtycker jag mig ha fått med den realistiska aspekten, - vad har folkligauppfattningar att föreslå? Popularitet som kriterium blir dock att gåett steg' för långt. Konformism har så mycket kraft, redan utan attvara ett formellt kriterium, att andra kriterier kan bli negligerade.Därför ser jag det som lämpligare att betrakta elitistisk eller folkligintuition som en källa till alstrande av moraliska kandidater än som72